Om den äldre runraden ligger fokus på runornas enskilda betydelser. Om den yngre runraden ligger fokus på skriftspråket i sig.
Det finns andra uppsättningar runor. Bland dem är de frisiska runorna, som var något fler i antalet (25-27 tecken) och som flitigt användes på kontinenten såväl som på de brittiska öarna. Ett annat exempel är dalrunorna som användes i västra delarna av Dalarna ända in på sent 1800-tal till tidigt 1900-tal e.Kr.
För en djup, utförlig och allmänt utmärkt introduktion till runskrift, såväl som runornas historia, fornnordisk grammatik och språkutveckling så rekommenderas Vikingarnas språk, 750-1100 av Rune Palm.