| Namn på terapi | Vad den behandlar | Detaljerad beskrivning av förfarande | Patientens roll | Terapeutens roll | Eljest märkvärdigheter |
|---|---|---|---|---|---|
| Kognitiv beteendeterapi (KBT) | Depression, ångest, fobier, OCD, PTSD | Fokuserar på att identifiera och förändra dysfunktionella tankar och beteenden. Bygger ofta på en modell där tankar, känslor och beteenden påverkar varandra. Arbetar med exponering, beteendeexperiment, hemuppgifter och strukturerade samtal. | Aktiv och delaktig i att identifiera tankemönster, utföra hemuppgifter och öva nya beteenden. | Strukturerar samtal, instruerar tekniker och ger återkoppling. Hjälper patienten att observera och utvärdera sitt tänkande. | Stark evidensbas; ofta manualbaserad och tidsbegränsad. Anpassas till specifika diagnoser. |
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en evidensbaserad behandlingsform som bygger på idén att våra tankar, känslor och beteenden samspelar och påverkar varandra. Centralt är antagandet att det inte är händelser i sig som orsakar psykiskt lidande, utan snarare hur individen tolkar dem.
I KBT undersöks och utmanas automatiska tankar, antaganden och grundantaganden (djupt liggande föreställningar om självet, andra och världen). Terapeuten och klienten arbetar tillsammans för att identifiera negativa tankemönster och ersätta dem med mer realistiska och hjälpsamma tankar.
En annan bärande del är beteendeanalys. Genom att förstå sambandet mellan situation, tanke, känsla och handling kan klienten förändra sitt beteende på ett sätt som minskar lidande. Det kan exempelvis handla om exponering vid ångest, beteendeaktivering vid depression eller färdighetsträning vid social osäkerhet.
KBT är ofta tidsbegränsad och strukturerad. Behandlingen inleds med en problemanalys och formulerande av behandlingsmål. Varje session har en agenda, och klienten får hemuppgifter som förstärker inlärningen mellan sessionerna.
KBT betonar mätbar förändring. Genom självskattningsformulär och beteendeobservationer utvärderas framsteg kontinuerligt. Modellen är vetenskapligt prövad och används brett inom psykiatrisk och psykologisk vård för en rad tillstånd såsom depression, ångeststörningar, fobier, tvångssyndrom, PTSD, ätstörningar och sömnsvårigheter.
I KBT är klienten aktiv och medskapande i behandlingen. Ansvar för förändring betonas, och behandlingen kräver ofta engagemang och arbete mellan sessionerna. Terapeuten fungerar som en vägledare snarare än en auktoritet, och alliansen bygger på samarbete och transparens.
| Steg | Handling | Detaljer | Önskat resultat |
|---|---|---|---|
| 1 | Första kontakt och bedömning | Terapeuten kartlägger patientens mående, självmordstankar, livssituation och skyddsfaktorer. Bedömning av risknivå görs. | Skapa en trygg relation, säkerställa säkerhet, och formulera preliminära behandlingsmål. |
| 2 | Psykoedukation | Patienten får information om hur tankar, känslor och beteenden samspelar. Normalisering av upplevelser och introduktion till KBT:s modell. | Ökad förståelse för egna reaktioner, minskad skam, och ökad motivation att delta i behandlingen. |
| 3 | Problemanalys | Tillsammans identifierar patient och terapeut hur ensamhet och känsla av att inte vara uppskattad bidrar till nedstämdhet och självmordstankar. | Skapa en individuell modell för problemet som behandlingen kan utgå från. |
| 4 | Kartläggning av tankemönster | Patienten får föra dagbok över negativa automatiska tankar och situationer där dessa uppstår, t.ex. "Ingen bryr sig om mig". | Identifiera och synliggöra destruktiva tankemönster och deras koppling till känslor och handlingar. |
| 5 | Kognitiv omstrukturering | Patienten lär sig att ifrågasätta och ersätta negativa tankar med mer balanserade, realistiska alternativ. | Minska självkritiska och hopplösa tankar, främja självmedkänsla och ökat känslomässigt välmående. |
| 6 | Beteendeaktivering | Patienten får i uppgift att planera och utföra meningsfulla aktiviteter, särskilt sådana som kan öka kontakt med andra (t.ex. föreningsliv, volontärarbete, social träning). | Minska passivitet och social isolering, öka positiva förstärkningar i vardagen. |
| 7 | Träning i färdigheter | Färdighetsträning i kommunikation, att uttrycka behov, bygga relationer och säga nej. Rollspel och hemuppgifter används. | Ökad självständighet och bättre interpersonella relationer, vilket motverkar ensamhet. |
| 8 | Säkerhetsplanering | Terapeuten och patienten formulerar en konkret plan att följa vid återkomst av självmordstankar (kontaktpersoner, copingstrategier, vårdsökande). | Skapa trygghet och strategier för krissituationer, minska risken för suicidalt agerande. |
| 9 | Avslutning och återfallsprevention | Sammanfattning av framsteg, förstärkning av fungerande strategier, plan för fortsatt tillämpning av lärdomar och vad man gör om symtomen återkommer. | Stabilisering av förbättring, ökad självständighet och minskad risk för återfall. |
| Bok | Var | Omfång | Eljest detaljer |
|---|---|---|---|
| Kalat | Kap 15 | Pyttelitet | |
| Myers | Kap 15 | Pyttelitet | |
| Gelder | Kap 6 | Mycket | Särskilt 6.3.2.3 för depression, at becks metod |
| Kaplan | 28.7 -- 28.8 | Litet | Uppdelat mellan kognitiv och betende |