Psykoterapi är en strukturerad form av samtalsbehandling som syftar till att lindra psykiskt lidande och främja psykiskt välbefinnande. Den bygger på ett samarbete mellan terapeut och klient, där tillit, kontinuitet och ömsesidig respekt är grundläggande förutsättningar.
Grundprinciperna i psykoterapi innefattar att skapa insikt, förändra beteendemönster, stärka känsloreglering och förbättra relationer. Syftet är att hjälpa individen att förstå sig själv bättre, hantera livets utmaningar och leva ett mer meningsfullt och funktionellt liv.
| Namn på terapi | Vad den behandlar | Detaljerad beskrivning av förfarande | Patientens roll | Terapeutens roll | Eljest märkvärdigheter |
|---|---|---|---|---|---|
| Kognitiv beteendeterapi (KBT) | Depression, ångest, fobier, OCD, PTSD | Fokuserar på att identifiera och förändra dysfunktionella tankar och beteenden. Bygger ofta på en modell där tankar, känslor och beteenden påverkar varandra. Arbetar med exponering, beteendeexperiment, hemuppgifter och strukturerade samtal. | Aktiv och delaktig i att identifiera tankemönster, utföra hemuppgifter och öva nya beteenden. | Strukturerar samtal, instruerar tekniker och ger återkoppling. Hjälper patienten att observera och utvärdera sitt tänkande. | Stark evidensbas; ofta manualbaserad och tidsbegränsad. Anpassas till specifika diagnoser. |
| Psykodynamisk terapi | Depression, ångest, personlighetsproblematik | Undersöker omedvetna konflikter, relationella mönster och tidiga erfarenheter. Behandlingen sker i en icke-styrd samtalsstil med fokus på känslor och inre processer. Ofta långsiktig, men finns också i kortare varianter (korttidsterapi). | Utforskar fritt tankar, känslor och relationella erfarenheter. Reflekterar över återkommande mönster. | Lyssnar, speglar och tolkar. Hjälper patienten att förstå hur det förflutna påverkar nuet. | Fokuserar på relationen mellan terapeut och patient som en del av förändringsprocessen. |
| Interpersonell terapi (IPT) | Depression, ätstörningar, livskriser | Fokuserar på aktuella relationer och sociala sammanhang. Hjälper patienten att förbättra kommunikation och hantera relationsproblem. Arbetar inom specifika teman såsom rollförändringar, rollkonflikter, sorg eller interpersonella svårigheter. | Identifierar och reflekterar över sina relationer. Övar kommunikationsfärdigheter och arbetar med känsloreglering. | Ger struktur, hjälper att identifiera relationsmönster och guidar i problemlösning. | Manualbaserad och ofta tidsbegränsad. Ursprungligen utvecklad för depression. |
| Acceptance and Commitment Therapy (ACT) | Depression, ångest, smärta, stress | Betonar acceptans av inre upplevelser snarare än kamp mot dem. Hjälper individen att identifiera personliga värderingar och handla i linje med dessa. Använder mindfulness-tekniker och övningar i psykologisk flexibilitet. | Arbetar med att observera och acceptera tankar/känslor. Identifierar värden och försöker agera i enlighet med dem. | Leder övningar, introducerar begrepp som defusion och acceptans. Stödjer förändringsprocesser. | Har ett existentiellt inslag. Ser lidande som normalt men hanterbart. Mycket populär i modern KBT. |
| Dialektisk beteendeterapi (DBT) | Borderline, självskadebeteende, emotionell instabilitet | Kombinerar acceptans och förändringsstrategier. Innehåller färdighetsträning i fyra moduler: mindfulness, krisfärdigheter, känsloreglering och interpersonell effektivitet. Inkluderar både individuella samtal och gruppterapi. | Övar och tillämpar färdigheter mellan sessioner. Arbetar aktivt med att minska skadliga beteenden. | Ger tydliga ramar, stöd och vägledning. Arbetar för att validera patientens upplevelser samtidigt som förändring främjas. | Mycket strukturerad behandling. Har visat god effekt vid komplex problematik. |
| Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) | Borderline, trauma, relationssvårigheter | Fokuserar på att förbättra individens förmåga att förstå egna och andras mentala tillstånd (mentaliseringsförmåga). Hjälper patienten att tolka känslor och handlingar på ett mer nyanserat sätt. Bygger en trygg relation med terapeuten för att stärka denna förmåga. | Arbetar med att förstå och sätta ord på sina känslor och tankar i olika situationer. | Reflekterar tillsammans med patienten över inre och yttre skeenden. Bryter ner missförstånd och känslomässig förvirring. | Utvecklades för borderline men används bredare idag. Fokus på mental flexibilitet och affektreglering. |
| Compassionfokuserad terapi (CFT) | Skam, självkritik, depression, ångest | Bygger på att utveckla självmedkänsla och minska självkritik. Arbetar med trygghetssystemet i hjärnan. Använder övningar, visualiseringar och reflektion för att stärka inre vänlighet och trygghet. | Utforskar inre kritiska röster och övar att bemöta sig själv med värme och förståelse. | Guider övningar, arbetar aktivt med emotionell trygghet och medkänsla. Utmanar skam och inlärda självbilder. | Inspirerad av evolutionär psykologi och neurovetenskap. Används ofta när KBT känns för konfrontativ. |
| Existentiell psykoterapi | Livskriser, depression, existentiell ångest | Fokuserar på grundläggande mänskliga frågor: mening, frihet, ansvar, död, isolering. Terapin är mer utforskande än fixerad på symtom. Tonvikt på individens unika upplevelse och valmöjligheter. | Reflekterar över sin livssituation och existentiella frågor. Utforskar vad som känns meningsfullt. | Följer patientens tankebanor och hjälper till att formulera frågor snarare än att ge lösningar. | Passar bäst för dem som söker djupare förståelse snarare än symtomfokuserad behandling. |
| Namn på terapi | Vad den behandlar | Detaljerad beskrivning av förfarande | Patientens roll | Terapeutens roll | Eljest märkvärdigheter |
|---|---|---|---|---|---|
| Familjeterapi | Relationsproblem, ungdomsproblem, missbruk, psykisk ohälsa | Fokuserar på hela familjen som ett system snarare än enskilda individer. Utforskar kommunikationsmönster, roller och interaktioner. Kan ske med hela familjen eller delar av den närvarande. | Deltar aktivt i samtalen och är öppen för förändring i relationer och kommunikation. | Styr samtalet, uppmuntrar reflektion och belyser systemiska mönster. | Fokuserar inte nödvändigtvis på en "patient" utan på samspelet mellan individer. |
| Parterapi | Relationsproblem, kommunikationssvårigheter, otrohet | Arbetar med att förbättra förståelse, närhet och kommunikation mellan två parter. Innehåller ofta praktiska övningar i lyssnande, uttryckande av behov och konflikthantering. | Reflekterar över egna behov och hur de uttrycks, samt försöker förstå partnerns perspektiv. | Håller balans i samtalet, hjälper paret att lyfta konstruktiva perspektiv och avväpna konfliktmönster. | Fokus på relationen som en tredje "part" som kräver omvårdnad. |
| Multisystemisk terapi (MST) | Ungdomar med allvarliga beteendeproblem | Behandlingen sker i hemmet och involverar familj, skola, kamratnätverk och myndigheter. Arbetar med hela ungdomens sociala system för att förändra negativa mönster och stärka positiva beteenden. | Familjen deltar aktivt och arbetar med att tillämpa strategier i vardagen. | Stödjer familjen, samordnar resurser och leder interventioner i olika miljöer. | Intensiv och tidsbegränsad. Evidensbaserad vid allvarlig ungdomsproblematik. |
| Namn på terapi | Vad den behandlar | Detaljerad beskrivning av förfarande | Patientens roll | Terapeutens roll | Eljest märkvärdigheter |
|---|---|---|---|---|---|
| Stödsamtal | Kris, sorg, stress, allmän psykisk belastning | Samtal som syftar till att skapa trygghet och lindra omedelbar psykisk smärta. Fokus ligger inte på djupgående bearbetning utan på att lyssna, normalisera och vägleda vid behov. | Berättar om sina upplevelser och känslor. Söker vägledning eller en trygg samtalspartner. | Lyssnar aktivt, validerar upplevelser och ger lättare vägledning. | Vanligt vid vårdcentral, elevhälsa, akutpsykiatri. Kan ges av olika yrkesgrupper. |
| Krisintervention | Akuta livskriser, trauma, chock | Fokuserar på att återställa individens förmåga att hantera sin vardag efter en kris. Inleds snabbt efter händelsen och syftar till stabilisering och emotionellt stöd. Tidsbegränsad och målinriktad. | Deltar i samtalet och uttrycker känslor kring krisen. Samarbetar i återhämtningsplan. | Ger struktur och trygghet. Hjälper individen att bearbeta, förstå och hantera sin krisreaktion. | Ej djupgående terapi. Ofta första steget till annan behandling. |
| Motiverande samtal (MI) | Ambivalens inför förändring (t.ex. beroende, livsstil, hälsa) | En samtalsmetodik för att stärka individens egen motivation till förändring. Arbetar med ambivalens och hjälper till att hitta inre drivkrafter. Undviker konfrontation och påtryckning. | Utforskar sina mål, hinder och motivation. Försöker formulera egna skäl till förändring. | Stödjer förändringsprat, reflekterar och förstärker individens egna argument. | Mycket använt inom beroendevård, hälsovård och socialt arbete. |
| Namn på terapi | Vad den behandlar | Detaljerad beskrivning av förfarande | Patientens roll | Terapeutens roll | Eljest märkvärdigheter |
|---|---|---|---|---|---|
| KBT + medicinering | Depression, ångestsyndrom, tvångssyndrom | Kombination av samtalsterapi (t.ex. KBT) och farmakologisk behandling med antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel. Terapi behandlar beteende och tankar, medicin lindrar symtom biologiskt. | Följer behandlingsplan, deltar i samtal och tar ordinerad medicin. | Terapeuten leder samtal, läkaren följer upp medicinering. Ofta samarbete i team. | Vanlig behandlingsform vid medelsvår till svår depression. Kräver ofta uppföljning och justering. |
| Psykoterapi + arbetsrehabilitering | Utmattning, depression, långvarig stress | Behandlingen kombinerar samtalsterapi med insatser för att stödja återgång till arbete, t.ex. arbetsträning eller stödjande kontakt med arbetsgivare. Syftar till att öka funktionsnivå och minska psykisk ohälsa i relation till arbetslivet. | Arbetar med att återfå arbetsförmåga, reflekterar över arbetslivets påverkan på psykisk hälsa. | Terapeut arbetar med inre processer, rehabkoordinator/läkare stödjer praktiska steg. | Vanlig vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Kräver ofta tvärprofessionellt samarbete. |
| DBT + medicinering | Emotionell instabilitet, borderline, självskadebeteende | DBT används för att förändra destruktiva beteenden och stärka affektreglering, medan medicinering kan minska symtom som depression eller impulsivitet. Arbetar parallellt men integrerat. | Övar färdigheter, följer medicinering, deltar i både terapi och läkarkontakt. | Terapeut och läkare samarbetar. Terapeuten håller DBT-strukturen, läkaren ansvarar för läkemedel. | Behandling för svår och komplex problematik. Kräver ofta långvarig insats. |