Den mediala lemniskusbanan är en viktig sensorisk ledningsväg i det somatosensoriska systemet. Dess huvudsakliga syfte är att förmedla signaler från kroppen till hjärnan om fin beröring, tryck, töjning, vibration och proprioception – alltså kroppens förmåga att känna sin position och rörelse i rummet. Dessa signaler är avgörande för exakt och medveten kroppskontroll.
Informationen färdas från perifera receptorer via baksträngarna i ryggmärgen (fasciculus gracilis och fasciculus cuneatus) upp till medulla oblongata, där de kopplas om i nucleus gracilis och nucleus cuneatus. Därefter korsar signalerna medellinjen och fortsätter som mediala lemniskus upp till thalamus, och slutligen vidare till primära somatosensoriska cortex där upplevelsen tolkas medvetet.
| Receptorcell | Vad som stimulerar den | Var den finns | Nervfibertyp | Syfte och funktion |
|---|---|---|---|---|
| Meissners korpuskler | Lätt beröring, förändringar i textur | Dermala papiller, särskilt i hårfri hud (t.ex. fingertoppar) | Aβ-fibrer | Högupplöst taktil diskriminering, känslighet för vibrationer i låg frekvens |
| Merkels skiva | Konstant tryck, form och struktur | Bastrad i epidermis, särskilt i känsliga hudområden | Aβ-fibrer | Registrerar statiskt tryck och detaljformer, långsam adaptering |
| Pacinianska korpuskler | Djup tryck och högfrekvent vibration | Djupare i dermis och subkutan vävnad | Aβ-fibrer | Snabbadapterande, upptäcker vibration och förändringar i tryck |
| Peritrikiala nervändar | Hårböjning | Omkring hårsäckar | Aβ/Aδ-fibrer | Upptäcker rörelse över huden genom hårböjning |
| Rufini korpuskler | Hudsträckning | Djup dermis och leder | Aβ-fibrer | Registrerar långvarigt tryck och hudens sträckning, viktig för proprioception |
| 1A-fibrer från nuclear chain och nuclear bag | Muskelsträckning (snabb och långsam) | Inuti muskelspolar | Ia-fibrer | Proprioception, registrerar förändringar i muskelns längd och hastighet |
| GTO (Golgi tendon organs) | Spänning i senor | Mellan muskel och sena | Ib-fibrer | Skydd mot överbelastning, reglerar muskelkraft |
Skelettmuskler består av extrafusala och intrafusala fibrer.
Extrafusala fibrer skapar muskelns kraft och styrs av alfa-motorneuron.
Intrafusala fibrer finns i muskelspolar och hjälper till med kroppens position. De delas in i nuclear chain och nuclear bag-fibrer, som registrerar muskelns längd och förändringar.
I den bakre vita substansen i ryggmärgen är somatotopin tydlig: de mest mediala fibrerna kommer från de lägre kroppsdelarna (sacral nivå), medan de laterala fibrerna kommer från mer kraniala nivåer. Cervikala (C) segment är placerade mest lateralt, medan lumbala (L) och thorakala (T) segment finns mer medialt.
Dorsalrotsganglier innehåller de första ordningens neuron. De tar emot signaler från perifera receptorer och skickar dem in i ryggmärgen via den bakre roten. Signaler från under T6 förs upp via fasciculus gracilis, som ligger medialt, medan signaler ovanför T6 förs via fasciculus cuneatus, som ligger mer lateralt.
Dessa fibrer färdas ipsilateralt uppåt i ryggmärgen, det vill säga på samma sida som receptorerna.
I förlängda märgen (medulla oblongata) finns nuclei gracilis och cuneatus där de första ordningens neuronen synapsar med andra ordningens neuroner. Dessa korsar sedan till motsatt sida via intern arcuate fiber och bildar medial leminiscus, som projicerar till thalamus.
Medial leminiscus projicerar till VPL-nucleus i thalamus där tredje ordningens neuron startar. Dessa skickar sina axoner genom den bakre tredjedelen av capsula interna, vidare genom corona radiata, och till somatosensorisk bark i hjärnan för vidare bearbetning.