SpinocerebellÀr bana

LÀnk till bild pÄ ryggmÀrgens anatomi, Àven i tvÀr-snitt

SpinocerebellÀr bana

SpinocerebellÀra banor Àr viktiga nervbanor som förmedlar proprioceptiv information frÄn ryggmÀrgen till lillhjÀrnan (cerebellum), vilket Àr avgörande för kroppens koordinering och balans. Genom dessa banor kan lillhjÀrnan kontinuerligt övervaka musklernas position och rörelser, vilket möjliggör finjustering av motoriska aktiviteter.

Det finns flera spinocerebellÀra banor: den dorsala spinocerebellÀra banan (DST) som förmedlar proprioceptiv information frÄn undre kroppshalvan, den ventrala spinocerebellÀra banan (VST) som förmedlar information frÄn bÄde över- och underkroppens rörelser med korsning i ryggmÀrgen, samt den cuneocerebellÀra banan (CT) som hanterar proprioception frÄn övre extremiteter. Dessutom finns den spino-olivÀra banan, som inte Àr en del av spinocerebellÀra banor men ÀndÄ relaterad, dÄ den förmedlar information till inferiora oliven, vilken spelar en roll i motorisk inlÀrning och koordination.

Sensationer som behandlas av spinocerebellÀr bana

Receptor Stimuleras av Huvudsaklig sensation
Meissners korpuskler LÀtt beröring, vibration Beröring
Pacinianska korpuskler Snabba vibrationer, tryckförÀndringar Tryck och vibration
Ruffinis korpuskler Töjning av hud och ledkapslar Tryck och strÀckning
Muskelfibrer (intrafusal) MuskelspÀnning och lÀngdförÀndring Proprioception
Golgi senorgan (GTO) Tensioin i senor Proprioception, muskeltension

Dorsal spinocerebellÀr bana (DST)

Dorsala spinocerebellÀra banan börjar med att sensoriska signaler frÄn proprioceptorer gÄr till dorsalrotganglierna, dÀr första ordningens neuron finns. Dessa neuroner skickar sina axoner till ryggradens bakre horn, dÀr de synapsar i lamina VII, nÀrmare bestÀmt i Clarkes nucleus. Clarkes nucleus Àr en samling nervceller som ligger i Clarkes kolonn och strÀcker sig frÄn nivÄerna C8 till L3 (eller L2) i ryggmÀrgen.

FrÄn Clarkes nucleus fortsÀtter signalerna ipsilateralt, det vill sÀga pÄ samma sida, i det laterala vita omrÄdet i ryggmÀrgen. Banan avviker sedan uppÄt genom den inferiora cerebellÀra pedunkeln och nÄr lillhjÀrnan, dÀr informationen anvÀnds för att reglera koordination och balans.

Ventral spinocerebellÀr bana (VST)

Ventrala spinocerebellÀra anan hanterar proprioceptiv information frÄn nivÄerna L2 eller L3 ned till Co1. Signalerna gÄr först till dorsalrotganglierna dÀr första ordningens neuron finns. Dessa neuroner skickar sina axoner till ryggmÀrgens bakre horn, dÀr de synapsar i posteriört grÄtt horn.

Efter synapsen korsar signalerna över till kontralateral sida och fortsÀtter uppÄt i den laterala vita massan. Banan avviker sedan genom den superiora cerebellÀra pedunkeln, dÀr den korsar över igen för att ÄtervÀnda till ursprungssidan. DÀr synapsar den i lillhjÀrnan och bidrar till finjustering av rörelser och balans.

CuneocerebellÀr bana (CT)

CuneocerebellÀra banan hanterar proprioceptiv information frÄn omrÄden ovanför nivÄ C8. Den första ordningens neuron finns i basala rotganglierna (dorsalrotganglierna). Axoner frÄn dessa gÄr in i ryggmÀrgen och synapsar i det posteriöra grÄa hornet.

Signalerna fortsÀtter sedan ipsilateralt uppÄt lÀngs den vita massan till den accessoriska cuneatuskÀrnan. DÀrifrÄn passerar de genom den inferiora cerebellÀra pedunkeln via vad som kallas exteriöra arcuate fibrer och synapsar i lillhjÀrnan pÄ samma sida (ipsilateralt), vilket bidrar till koordination och proprioception.

Spino-olivÀr bana

Spino-olivÀra banan förmedlar signaler om proprioception och liknande sensorisk information. Första ordningens neuron finns i basala rotganglier. Signalerna synapsar i det posteriöra grÄa hornet och korsar sedan över till kontralaterala sidan till den anteriöra vita massan.

FrÄn dÀr fortsÀtter signalerna uppÄt till den inferiöra olivkÀrnan (inferior olivary nucleus). Fibrerna korsar Äterigen sÄ att de nÄr den ipsilaterala sidan via den inferiora cerebellÀra pedunkeln och synapsar i lillhjÀrnan.

Fibrer frÄn spino-olivÀra banan som gÄr direkt till lillhjÀrnan kallas klÀttrande fibrer, medan andra som passerar genom inferiora cerebellÀra pedunkeln kallas mossiga fibrer.