Basala ganglier Àr en grupp kÀrnor djupt inne i hjÀrnans hemisfÀrer som Àr viktiga för motorisk kontroll, inlÀrning, vanebildning och viss kognitiv funktion. De spelar en central roll i att samordna rörelser och filtrera bort oönskade motoriska signaler.
| Struktur | Tillhörighet | Beskrivning |
|---|---|---|
| Caudate nucleus | Striatum | Tar emot signaler frÄn cortex; deltar i motorik och inlÀrning |
| Putamen | Striatum & Lentiform nucleus | Viktig i planering och utförande av rörelser |
| Globus pallidus | Lentiform nucleus | Reglerar rörelse genom att skicka inhibitoriska signaler till thalamus |
| Thalamus | RelÀstruktur (ej formellt del av basala ganglier) | Förmedlar motorisk och sensorisk information till cortex |
| Subthalamisk nucleus | Basala ganglier (indirekt vÀg) | Modulerar rörelsehÀmning genom glutamaterg stimulans |
| Substantia nigra | Nigrostriatala systemet | Producerar dopamin; viktig för rörelseinitiering |
Basala ganglier reglerar frivilliga rörelser genom att balansera excitatoriska och inhibitoriska signaler mellan olika delar av hjÀrnan. De Àr centrala för att nitiera rörelser, kontrollera rörelseintensitet, och filtrera bort oönskade motoriska program. Dysfunktion i basala ganglier ses bland annat vid Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom och Tourettes syndrom.
GABA Àr en hÀmmande signalsubstans. NÀr den binder till en receptor öppnas en jonkanal som leder till att negativa joner kommer in i cellen eller positiva joner lÀmnar, vilket gör att cellen hyperpolariseras och blir mindre benÀgen att avfyra en signal (IPSP).
Glutamat Àr en stimulerande signalsubstans. Den binder till receptorer som slÀpper in positiva joner, vilket depolariserar cellen och för den nÀrmare tröskelvÀrdet för att skapa en aktionspotential (EPSP).
D1-receptorer stimuleras av dopamin och aktiverar Gs-proteiner, vilket leder till ökad produktion av cAMP. D2-receptorer dÀremot inhiberas av dopamin genom Gi-proteiner, vilket minskar cAMP-nivÄerna. Detta har olika effekter i den direkta och indirekta vÀgen i de basala ganglierna.
De tre motoriska omrÄdena i hjÀrnbarken skickar signaler till de basala ganglierna, som i sin tur sÀnder signaler tillbaka till barken för vidare fÀrd mot musklerna. De basala gangliernas roll Àr att initiera, modulera och stoppa rörelser.
Den direkta vÀgen stimulerar motorisk aktivitet. Barken skickar exciterande signaler via glutamat till striatum. Striatum sÀnder sedan hÀmmande GABA-signaler till den inre delen av globus pallidus, vilket minskar dess hÀmning av thalamus. Den minskade GABA-frisÀttningen frÄn globus pallidus leder till att thalamus stimulerar barken, vilket i slutÀndan ökar motorisk aktivitet.
Den indirekta vÀgen förhindrar oönskade rörelser. Barken skickar glutamat till striatum, som i sin tur frisÀtter GABA till globus pallidus yttre del. Detta hÀmmar dess hÀmning av subthalamiska kÀrnan, som dÄ stimuleras att skicka glutamat till globus pallidus inre del. Det leder till ökad GABA-frisÀttning mot thalamus, som dÀrmed hÀmmas mer, och resultatet blir minskad stimulering av barken och minskad motorisk aktivitet.
Den nigrostriatala vÀgen modulerar bÄda vÀgar. Substantia nigra stimulerar striatum med dopamin (via D1-receptorer), vilket förstÀrker den direkta vÀgen och underlÀttar rörelse. Samtidigt hÀmmar substantia nigra striatum via dopamin (D2-receptorer) i den indirekta vÀgen, vilket minskar hÀmningen av rörelser.
| Sjukdom | Orsak | Verkan (symptomata) |
|---|---|---|
| Parkinsons sjukdom | Förlust av dopaminproducerande celler i substantia nigra | SvÄrigheter att initiera och upprÀtthÄlla rörelser, tremor, stelhet, hypokinesi |
| Huntingtons sjukdom | Genetisk mutation (HTT-gen) â degeneration av striatum | Ofrivilliga rörelser (korea), kognitiv nedgĂ„ng, psykiatriska symptom |
| Wilsons sjukdom | Ărftlig kopparansamling i basala ganglier | Neurologiska störningar, tremor, personlighetsförĂ€ndringar, leverproblem |
| Reumatisk feber (Sydenhams korea) | Autoimmun korsreaktion efter streptokockinfektion | Ofrivilliga rörelser, emotionell labilitet, muskeltonusvariationer |
| Extrapyramidalt syndrom | Biverkan av dopaminblockerande lÀkemedel | Stelhet, tremor, dystoni, akatisi, parkinsonism |