En spinal nerv bildas där den ventrala och dorsala roten smälter samman. Nervens yttersta lager är epineurium, som omsluter hela nerven. Inuti finns buntar kallade fasciklar, och varje fascikel omges av perineurium. Inuti fascikeln finns enskilda axoner, var och en omgiven av endoneurium. Blodkärl löper genom hela strukturen för att förse vävnaden med näring och syre.
Nerver kan skadas på flera sätt, inklusive genom att de skärs av, kläms, sträcks, krossas eller slits bort från sitt fäste.
namn | endoneurium | axon | myelin | symptom | prognos |
---|---|---|---|---|---|
Neuropraxia | intakt | intakt | mild demyelinering | tillfällig pares, minskad ledningshastighet | spontan och fullständig återhämtning |
Axonotmes | intakt | skadad | måttlig demyelinering | nedsatt ledningsförmåga, motoriskt och sensoriskt bortfall | ofta spontan och fullständig återhämtning |
Neurotmes | skadad | skadad | kraftig demyelinering | kraftig funktionsnedsättning, ofta total bortfall | dålig prognos, kräver kirurgi |
Vid neuropraxia är både axonet och endoneuriet intakta. Det handlar om en mild demyelinering som leder till minskad ledningshastighet. Återhämtningen är oftast spontan och fullständig. Vanliga exempel inkluderar tillfälliga pareser efter tryck, såsom lördagskvällspares eller kryck-pares.
Vid axonotmes är endoneuriet intakt men själva axonet är skadat. Det sker en mer omfattande demyelinering och påverkan på ledningsförmågan. Trots detta är återhämtningen ofta spontan och fullständig. Skadan orsakas typiskt av frakturer eller ledluxationer.
Vid neurotmes är både axonet och endoneuriet skadade, vilket leder till kraftigt nedsatt ledningsförmåga. Prognosen är dålig och kirurgisk intervention krävs ofta. Orsaker kan vara öppna frakturer, avskurna nerver eller andra allvarliga trauman.
När en nervcell skadas påverkas först den proximala delen, det vill säga den med cellkroppen. Cellen tar emot signaler om skada, varpå cellkärnan rör sig mot periferin och cellen sväller. Kromatolys uppstår där Nissl-substansen bryts ned. mRNA bildas, transporteras till ribosomer och vidare till Golgi-apparaten där proteiner paketeras i vesiklar och skickas mot skadan. Schwann-celler i närheten bryts delvis ned.
Den distala delen av det skadade axonet bryts ned. Axonmembran och myelin löses upp, men Schwann-cellerna förblir intakta utanpå. Endoneuriet utsöndrar serotonin och histamin som lockar makrofager för att rensa upp rester. Resultatet blir ett rent område redo för regeneration, med kvarvarande Schwann-celler.
Den kombinerade processen där både proximal och distal segment bryts ned kallas för Wallersk degeneration. Från den proximala delen sträcker sig axongroddar mot den distala änden. Om endoneuriet är intakt leds groddarna rätt och Schwann-celler myeliniserar de nya axonerna. Utan intakt endoneurium kan groddarna spridas okontrollerat, vilket minskar chanserna för funktionell återhämtning.
Ju närmare nervskadan ligger cellkroppen, desto svårare blir det att regenerera. Det finns större risk för permanent funktionsbortfall om skadan inträffar nära ryggmärgen eller hjärnstammen där neuronens centrala strukturer är mer känsliga.