De adrenerga receptorerna är centrala komponenter i kroppens svar på stress och sympatiskt påslag. De delas in i två huvudgrupper: alfa- och beta-receptorer, vilka alla är G-proteinkopplade receptorer. Varje receptor aktiverar olika intracellulära signalvägar beroende på kopplat G-protein.
Alfa-receptorer:
Beta-receptorer:
Adrenerga receptorer medierar de flesta effekterna av det sympatiska nervsystemet genom att reglera hjärtfrekvens, kärltonus, luftvägsvidgning, metabola förändringar och mycket mer. Skillnader i receptoruttryck mellan organ möjliggör selektiva och finjusterade svar på sympatiska signaler. Till exempel styr beta 1 hjärtats kraft och hastighet, medan beta 2 påverkar bronkdilatation och muskelblodflöde. Alfa 1 och 2 reglerar främst vasokonstriktion och neurotransmittorfrisättning.
Blodkärlens vägg består av tre lager: tunica intima (interna), tunica media och tunica externa. Det är tunica media som innehåller glatt muskulatur och därmed är huvudmålet för adrenerga receptorer. Alfa 1-receptorer är vanliga i tunica media och medierar vasokonstriktion, vilket leder till ökat blodtryck. Beta 2-receptorer, också i tunica media, medierar vasodilatation, särskilt i kärl till skelettmuskler. Den autonoma balansen mellan dessa receptorer möjliggör exakt kontroll av kärlmotstånd och blodflöde.
Målorgan | Receptortyper | Detaljerad beskrivning av effekt då receptor stimuleras |
---|---|---|
Blodplättar | Alfa 2 | Stimulerar frisättning av TxA2, serotonin och ADP vilket främjar aggregation och kan bidra till trombosrisk. |
Hudens blodförsörjning | Alfa 1 | Vasokonstriktion leder till minskat blodflöde och blek hud. |
Njurars blodförsörjning | Alfa 1 | Minskat blodflöde till njurarna via vasokonstriktion. |
Matsmältningens blodförsörjning | Alfa 1 | Vasokonstriktion minskar blodflödet till GI-kanalen. |
Skelettmusklers blodförsörjning | Beta 2 | Vasodilatation ökar blodflödet till arbetande muskler. |
Hjärtats blodförsörjning | Alfa 1 och Beta 2 | Autoregleras, ej beroende av sympatiskt system; vasokonstriktion och dilatation balanseras. |
CNS blodförsörjning | Alfa 1 och Beta 2 | Myogenisk autoreglering håller konstant blodflöde oberoende av sympatisk stimulans. |
Salivkörtlars blodförsörjning | Alfa 1 | Vasokonstriktion minskar blodflöde och därmed salivproduktion. |
Hud | Alfa 1 | Stimulerar erector pili vilket ger gåshud. |
Ögat | Beta 2 och Alfa 1 | Dilator pupillae dilaterar pupillen, ciliaris muskel främjar fjärrseende. |
Salivkörtlar | Beta 2 | Stimulerar produktion av tjockare, slemmigare saliv med lägre vatteninnehåll. |
Motorneuron | Alfa 2 | Negativ feedback genom minskat cAMP, ökad K⁺-utflöde och minskat NE-frisättning. |
Hjärtat | Beta 1 | Ökad hjärtfrekvens, kontraktilitet och minutvolym leder till ökat blodtryck. |
Skelettmuskler | Beta 2 | Stimulerar tremor och ökar aktiviteten i Na⁺/K⁺-pump i muskelspolen. |
Matsmältning | Beta 2 | Minskad peristaltik och sekretion i mag-tarmkanalen. |
Ringmuskler (tarm, ändtarm, magsäck) | Alfa 1 | Sammandragning av sfinktrar minskar passage. |
Njure | Beta 1 | Ökar frisättning av renin från juxtaglomerulära celler. |
Urinvägar | Beta 2 | Hämmar blåstömning genom relaxation av detrusormuskeln. |
Urinblåsa | Beta 2 och Beta 3 | Relaxation av detrusor minskar trängningar och blåstömning. |
Urinvägens sfinkter | Alfa 1 | Kontraktion håller urinblåsan stängd. |
Adipös vävnad | Beta 3 | Frisätter triglycerider för energiförbrukning genom lipolys. |
Bukspottkörtel | Alfa 2 | Stimulerar glukagonfrisättning, hämmar insulinfrisättning. |
Lever | Beta 2 | Stimulerar glukoneogenes och glykogenolys för ökat blodsocker. |
Lungor | Beta 2 | Bronkdilatation, minskad histaminaktivitet och därmed mindre sekretion och ökat luftflöde. |
Manligt reproduktionsorgan | Alfa 1 | Kontraktion av ductus deferens och accessoarer för ejakulation. |
Livmoder | Alfa 1 och Beta 2 | Alfa 1 stimulerar kontraktion, beta 2 medierar relaxation – används kliniskt för att skjuta upp förlossning. |