Adrenerga receptorer

De adrenerga receptorerna är centrala komponenter i kroppens svar på stress och sympatiskt påslag. De delas in i två huvudgrupper: alfa- och beta-receptorer, vilka alla är G-proteinkopplade receptorer. Varje receptor aktiverar olika intracellulära signalvägar beroende på kopplat G-protein.

Alfa-receptorer:

Beta-receptorer:

Adrenerga receptorers centrala roll i det sympatiska nervsystemet

Adrenerga receptorer medierar de flesta effekterna av det sympatiska nervsystemet genom att reglera hjärtfrekvens, kärltonus, luftvägsvidgning, metabola förändringar och mycket mer. Skillnader i receptoruttryck mellan organ möjliggör selektiva och finjusterade svar på sympatiska signaler. Till exempel styr beta 1 hjärtats kraft och hastighet, medan beta 2 påverkar bronkdilatation och muskelblodflöde. Alfa 1 och 2 reglerar främst vasokonstriktion och neurotransmittorfrisättning.

Adrenerga receptorers roll i blodkärlens funktion

Blodkärlens vägg består av tre lager: tunica intima (interna), tunica media och tunica externa. Det är tunica media som innehåller glatt muskulatur och därmed är huvudmålet för adrenerga receptorer. Alfa 1-receptorer är vanliga i tunica media och medierar vasokonstriktion, vilket leder till ökat blodtryck. Beta 2-receptorer, också i tunica media, medierar vasodilatation, särskilt i kärl till skelettmuskler. Den autonoma balansen mellan dessa receptorer möjliggör exakt kontroll av kärlmotstånd och blodflöde.

Överblickstabell för sympatiska nervsystemets effekter på olika målorgan med adrenergiska receptorer

Målorgan Receptortyper Detaljerad beskrivning av effekt då receptor stimuleras
Blodplättar Alfa 2 Stimulerar frisättning av TxA2, serotonin och ADP vilket främjar aggregation och kan bidra till trombosrisk.
Hudens blodförsörjning Alfa 1 Vasokonstriktion leder till minskat blodflöde och blek hud.
Njurars blodförsörjning Alfa 1 Minskat blodflöde till njurarna via vasokonstriktion.
Matsmältningens blodförsörjning Alfa 1 Vasokonstriktion minskar blodflödet till GI-kanalen.
Skelettmusklers blodförsörjning Beta 2 Vasodilatation ökar blodflödet till arbetande muskler.
Hjärtats blodförsörjning Alfa 1 och Beta 2 Autoregleras, ej beroende av sympatiskt system; vasokonstriktion och dilatation balanseras.
CNS blodförsörjning Alfa 1 och Beta 2 Myogenisk autoreglering håller konstant blodflöde oberoende av sympatisk stimulans.
Salivkörtlars blodförsörjning Alfa 1 Vasokonstriktion minskar blodflöde och därmed salivproduktion.
Hud Alfa 1 Stimulerar erector pili vilket ger gåshud.
Ögat Beta 2 och Alfa 1 Dilator pupillae dilaterar pupillen, ciliaris muskel främjar fjärrseende.
Salivkörtlar Beta 2 Stimulerar produktion av tjockare, slemmigare saliv med lägre vatteninnehåll.
Motorneuron Alfa 2 Negativ feedback genom minskat cAMP, ökad K⁺-utflöde och minskat NE-frisättning.
Hjärtat Beta 1 Ökad hjärtfrekvens, kontraktilitet och minutvolym leder till ökat blodtryck.
Skelettmuskler Beta 2 Stimulerar tremor och ökar aktiviteten i Na⁺/K⁺-pump i muskelspolen.
Matsmältning Beta 2 Minskad peristaltik och sekretion i mag-tarmkanalen.
Ringmuskler (tarm, ändtarm, magsäck) Alfa 1 Sammandragning av sfinktrar minskar passage.
Njure Beta 1 Ökar frisättning av renin från juxtaglomerulära celler.
Urinvägar Beta 2 Hämmar blåstömning genom relaxation av detrusormuskeln.
Urinblåsa Beta 2 och Beta 3 Relaxation av detrusor minskar trängningar och blåstömning.
Urinvägens sfinkter Alfa 1 Kontraktion håller urinblåsan stängd.
Adipös vävnad Beta 3 Frisätter triglycerider för energiförbrukning genom lipolys.
Bukspottkörtel Alfa 2 Stimulerar glukagonfrisättning, hämmar insulinfrisättning.
Lever Beta 2 Stimulerar glukoneogenes och glykogenolys för ökat blodsocker.
Lungor Beta 2 Bronkdilatation, minskad histaminaktivitet och därmed mindre sekretion och ökat luftflöde.
Manligt reproduktionsorgan Alfa 1 Kontraktion av ductus deferens och accessoarer för ejakulation.
Livmoder Alfa 1 och Beta 2 Alfa 1 stimulerar kontraktion, beta 2 medierar relaxation – används kliniskt för att skjuta upp förlossning.