Parasympatiska nervsystemet

Principer för det parasympatiska nervsystemet

Det parasympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet och ansvarar främst för att upprätthålla kroppens basala funktioner i vila – ofta beskrivet som "rest and digest". Det verkar för att minska hjärtfrekvens, stimulera matsmältning, främja utsöndring och spara energi.

Systemet har ett kraniosakralt utflöde, vilket innebär att de preganglioniska neuronerna utgår från hjärnstammen (via kranialnerverna III, VII, IX och X) samt från ryggmärgens sakrala segment (S2–S4). I hjärnstammen finns särskilda parasympatiska kärnor (nuclei) såsom Edinger–Westphalska kärnan, salivatoriska kärnor och den dorsala vaguskärnan.

Parasympatiska nervbanor använder acetylkolin (ACh) som signalsubstans både i ganglierna (mellan pre- och postganglionär neuron) och vid målorganen. Ganglierna är ofta lokaliserade nära eller inuti målorganen, vilket innebär att preganglionära axon är långa och postganglionära axon är korta. Övergripande styrs det parasympatiska nervsystemet av hypothalamus, som integrerar signaler från hjärnbarken, limbiska systemet och det inre tillståndet för att reglera homeostas och vilostadier.

Överblick för det parasympatiska nervsystemets effekter

Källa (nucleus eller kota)	Ganglion	Plexus	Målorgan	Effekter / anmärkningar
Edinger–Westphalska nucleus (CN III)	Ciliaris (intramuralt)	—	M. sphincter pupillae	Drar samman pupillen – anpassning till närseende
Edinger–Westphalska nucleus (CN III)	Ciliaris (intramuralt)	—	M. ciliaris	Kontraktion – kröker linsen för ackommodation (närsyn)
Superior salivatorisk nucleus (CN VII)	Pterygopalatint ganglion	—	Tårkörtel, näskörtlar, gomkörtlar	Stimulerar tårsekretion, muköst sekret i näsa och mun
Superior salivatorisk nucleus (CN VII)	Submandibulärt ganglion	—	Submandibulära och sublinguala körtlar	Salivrik på amylas, stimulerad sekretion
Inferior salivatorisk nucleus (CN IX)	Otiskt ganglion	—	Parotidkörtel	Salivproduktion med högt enzyminnehåll (amylas)
Dorsala vaguskärnan (CN X)	Intramurala ganglier	Pulmonärt plexus	Lungor	Bronkokonstriktion, minskad luftvägslumen, ökad sekretion
		Cardiac plexus	Hjärta	Sänker hjärtfrekvens via SA- och AV-nod, sänker tryck
		Esofagal plexus	Matstrupe, magsäck	Ökar peristaltik och sekretion i övre mag-tarmkanalen
		Celiaka plexus	Tunntarm, kolon, njurar, bukspottkörtel	↑ Motilitet & absorption i tarm, ↑ insulin, ↑ urinproduktion
		Hepatiskt plexus	Lever, gallblåsa	↑ Glykogenes, sammandragning av gallblåsan
S2–S4	Intramurala ganglier	—	Tjocktarm	Ökar peristaltik och motilitet
			Rektum (ändtarm)	Relaxation av inre analsfinkter
			Urinblåsa	Kontraktion av detrusormuskeln
			Urinrörets slutmuskel	Relaxation – underlättar miktion (tömning)
			Penis	Stimulerar erektion (vasodilatation)
			Klitoris	Ökat blodflöde – sexuell respons