Det parasympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet och ansvarar främst för att upprätthålla kroppens basala funktioner i vila – ofta beskrivet som "rest and digest". Det verkar för att minska hjärtfrekvens, stimulera matsmältning, främja utsöndring och spara energi.
Systemet har ett kraniosakralt utflöde, vilket innebär att de preganglioniska neuronerna utgår från hjärnstammen (via kranialnerverna III, VII, IX och X) samt från ryggmärgens sakrala segment (S2–S4). I hjärnstammen finns särskilda parasympatiska kärnor (nuclei) såsom Edinger–Westphalska kärnan, salivatoriska kärnor och den dorsala vaguskärnan.
Parasympatiska nervbanor använder acetylkolin (ACh) som signalsubstans både i ganglierna (mellan pre- och postganglionär neuron) och vid målorganen. Ganglierna är ofta lokaliserade nära eller inuti målorganen, vilket innebär att preganglionära axon är långa och postganglionära axon är korta. Övergripande styrs det parasympatiska nervsystemet av hypothalamus, som integrerar signaler från hjärnbarken, limbiska systemet och det inre tillståndet för att reglera homeostas och vilostadier.
| Källa (nucleus eller kota) | Ganglion | Plexus | Målorgan | Effekter / anmärkningar |
|---|---|---|---|---|
| Edinger–Westphalska nucleus (CN III) | Ciliaris (intramuralt) | — | M. sphincter pupillae | Drar samman pupillen – anpassning till närseende |
| M. ciliaris | Kontraktion – kröker linsen för ackommodation (närsyn) | |||
| Superior salivatorisk nucleus (CN VII) | Pterygopalatint ganglion | — | Tårkörtel, näskörtlar, gomkörtlar | Stimulerar tårsekretion, muköst sekret i näsa och mun |
| Submandibulärt ganglion | — | Submandibulära och sublinguala körtlar | Salivrik på amylas, stimulerad sekretion | |
| Inferior salivatorisk nucleus (CN IX) | Otiskt ganglion | — | Parotidkörtel | Salivproduktion med högt enzyminnehåll (amylas) |
| Dorsala vaguskärnan (CN X) | Intramurala ganglier | Pulmonärt plexus | Lungor | Bronkokonstriktion, minskad luftvägslumen, ökad sekretion |
| Cardiac plexus | Hjärta | Sänker hjärtfrekvens via SA- och AV-nod, sänker tryck | ||
| Esofagal plexus | Matstrupe, magsäck | Ökar peristaltik och sekretion i övre mag-tarmkanalen | ||
| Celiaka plexus | Tunntarm, kolon, njurar, bukspottkörtel | ↑ Motilitet & absorption i tarm, ↑ insulin, ↑ urinproduktion | ||
| Hepatiskt plexus | Lever, gallblåsa | ↑ Glykogenes, sammandragning av gallblåsan | ||
| S2–S4 | Intramurala ganglier | — | Tjocktarm | Ökar peristaltik och motilitet |
| Rektum (ändtarm) | Relaxation av inre analsfinkter | |||
| Urinblåsa | Kontraktion av detrusormuskeln | |||
| Urinrörets slutmuskel | Relaxation – underlättar miktion (tömning) | |||
| Penis | Stimulerar erektion (vasodilatation) | |||
| Klitoris | Ökat blodflöde – sexuell respons |