Det autonoma nervsystemet (ANS) kontrollerar kroppens inre miljö och fungerar helt utanför viljans kontroll. Dess syfte Àr att reglera funktioner som hjÀrtfrekvens, blodtryck, matsmÀltning, andning och temperatur för att upprÀtthÄlla homeostas. ANS pÄverkar glatt muskulatur, hjÀrtmuskulatur och körtlar, och Àr avgörande för kroppens snabba anpassning till bÄde inre och yttre förÀndringar.
| Egenskap | Sympatiska | Parasympatiska |
|---|---|---|
| KĂ€llregioner | Thorakolumbalt utflöde (T1âL2) | Kraniosakralt utflöde (hjĂ€rnstam + S2âS4) |
| LÀngd pÄ preganglionisk axon | Kort | LÄng |
| LÀngd pÄ postganglionisk axon | LÄng | Kort |
| Signalsubstans vid ganglionisk synaps | Acetylkolin (Ach) | Acetylkolin (Ach) |
| Signalsubstans vid mÄl | Norepinefrin (NE) (undantag: Ach för svettkörtlar) |
Acetylkolin (Ach) |
Det sympatiska nervsystemet har sitt utflöde frÄn ryggmÀrgens thorako-lumbala segment, det vill sÀga frÄn nivÄ T1 till L2. Detta kallas för det thorako-lumbala utflödet. De preganglionÀra neuronen utgÄr frÄn lateralhornet i dessa segment och passerar via ventrala rötter till sympatiska grÀnsstrÀngen (truncus sympathicus), dÀr de antingen synapsar direkt eller fortsÀtter till andra ganglier.
Genom denna anatomiska fördelning kan det sympatiska nervsystemet snabbt pÄverka kroppens olika organ, inklusive hjÀrta, lungor, blodkÀrl och mag-tarmkanal. Det möjliggör en samordnad, generell aktivering av flera organsystem samtidigt vid stress eller fara.
Det parasympatiska nervsystemet har ett kraniosakralt utflöde. Den kraniala delen bestÄr av preganglionÀra neuroner som utgÄr frÄn kÀrnor i hjÀrnstammen och fÀrdas med kranialnerverna III (oculomotorius), VII (facialis), IX (glossopharyngeus) och X (vagus). Den sakrala delen strÀcker sig frÄn ryggmÀrgssegmenten S2 till S4.
Dessa nervtrĂ„dar gĂ„r till ganglier som ligger nĂ€ra eller i de mĂ„lorgan som kontrolleras â exempelvis hjĂ€rtat, lungorna, mag-tarmkanalen och urinblĂ„san. Denna anatomiska uppdelning gör att det parasympatiska systemet kan reglera funktioner mer specifikt och lokalt, i kontrast till det sympatiska systemets breda och snabba pĂ„verkan.
De autonoma nervsystemets tvĂ„ grenar â sympatiska och parasympatiska â skiljer sig markant i hur deras neuron Ă€r organiserade. I det sympatiska nervsystemet Ă€r de preganglionĂ€ra neuronen relativt korta och synapsar snabbt i sympatiska ganglier som ofta ligger nĂ€ra ryggmĂ€rgen, exempelvis i truncus sympathicus. De postganglionĂ€ra neuronen Ă€r dĂ€remot lĂ„nga och gĂ„r hela vĂ€gen ut till mĂ„lorganen.
I det parasympatiska nervsystemet Àr strukturen omvÀnd. HÀr Àr de preganglionÀra nervfibrerna lÄnga och nÄr Ànda fram till ett ganglion nÀra eller i mÄlorganet. Dessa ganglier kallas terminala (vid organet) eller intramurala (inuti organets vÀgg). De postganglionÀra fibrerna Àr dÀrefter mycket korta.
I bÄde det sympatiska och parasympatiska nervsystemet anvÀnds acetylkolin (ACh) vid den första synapsen mellan pre- och postganglionÀra neuron, vilket gör denna del kolinerg. Det innebÀr att bÄda systemen Àr kolinerga i det första synapsteget.
DÀremot skiljer sig signalsubstansen vid mÄlorganet. I det sympatiska nervsystemet frisÀtter de flesta postganglionÀra neuronen norepinefrin (NE) vid mÄlorganet, vilket aktiverar adrenerga receptorer (undantag finns, t.ex. svettkörtlar som kan vara kolinerga). I det parasympatiska nervsystemet anvÀnds istÀllet acetylkolin Àven vid mÄlorganet, vilket verkar pÄ muskarina receptorer och dÀrmed bibehÄller en kolinerg signal hela vÀgen.
Sympatiska ganglier Ă€r strukturer dĂ€r preganglionĂ€ra nervfibrer frĂ„n ryggmĂ€rgen synapsar med postganglionĂ€ra neuron. En vanlig vĂ€g för en sympatisk nervsignal Ă€r frĂ„n ryggmĂ€rgens grĂ„a substans (T1âL2), ut via en vit rami communicans, som Ă€r myeliniserad, till en struktur som kallas för sympathetic chain ganglion eller kedjeganglion. Denna kedja av ganglier löper parallellt med hela ryggraden och kallas Ă€ven paravertebrala ganglier.
VÀl i ett kedjeganglion kan den preganglionÀra nerven synapsa direkt med ett postganglionÀrt neuron. Den postganglionÀra signalen gÄr sedan vidare ut till mÄlorganet via en icke-myeliniserad nerv kallad grÄ rami communicans. Detta Àr exempelvis fallet för nerver som gÄr till arrector pili-muskler (som fÄr hÄr att resa sig), blodkÀrl och svettkörtlar. Just svettkörtlarna Àr ett undantag i det sympatiska systemet, dÄ deras postganglionÀra neuron anvÀnder acetylkolin i stÀllet för norepinefrin.
En preganglionisk nerv kan ocksĂ„ passera förbi det första gangliet i kedjan utan att synapsa dĂ€r. Den kan dĂ„ gĂ„ uppĂ„t eller nedĂ„t i kedjan och synapsa i ett annat kedjeganglion pĂ„ en annan nivĂ„. Detta möjliggör för sympatiska signaler att nĂ„ omrĂ„den ovanför eller nedanför det ursprungliga T1âL2-segmentet. Ăven denna vĂ€g gĂ„r via vit rami communicans initialt, och postganglionĂ€rt via grĂ„ rami.
En tredje möjlighet Àr att den preganglionÀra nerven helt passerar genom hela kedjegangliekedjan utan att synapsa nÄgonstans dÀr. Den fortsÀtter dÄ som en sÄ kallad splanchnic nerve till en pre-aortisk (eller prevertebral) ganglion. Dessa ganglier finns nÀra större blodkÀrl i bukhÄlan, sÄsom aorta. HÀr sker synapsen istÀllet, och den postganglionÀra signalen gÄr sedan till bukorgan. Exempel pÄ sÄdana ganglier Àr celiaka plexat, mesenteriska ganglier och hypogastriska ganglier.