Vestibulospinala banan är en viktig nedåtgående motorisk bana som spelar en avgörande roll för kroppens hållning och balans. Dess huvudsakliga funktion är att facilitera aktiviteten i extensoriska muskler – de muskler som sträcker leder och hjälper oss att stå upprätt. Genom att justera tonus i postural muskulatur bidrar den till att motverka tyngdkraften och stabilisera kroppen under rörelse eller vila.
Banan är en del av det extrapyramidala systemet och styrs av information från innerörats balansorgan via vestibulariskärnor i hjärnstammen. När huvudet rör sig, skickas signaler från de vestibulära receptorerna till ryggmärgen genom vestibulospinala banan, vilket aktiverar rätt muskler för att snabbt justera kroppens hållning och förhindra fall. Den är därför central i kroppens reflexmässiga balansjusteringar.
Vestibulospinala banan har sitt ursprung i det vestibulära nukleära komplexet (VNC), som är beläget i den superiöra medullan. VNC består av flera kärnor som fungerar som relästationer för sensorisk information relaterad till balans och huvudrörelser. Här integreras signaler från både innerörat och lillhjärnan innan de skickas vidare till ryggmärgen för motoriskt svar.
VNC tar emot direkt input från två specialiserade strukturer i innerörat:
Dessa strukturer innehåller hårceller som omvandlar mekanisk rörelse till nervsignaler, vilka sedan skickas via n. vestibularis till VNC för vidare bearbetning.
Förutom signaler från örat tar VNC emot proprioceptiv information från fastigiala kärnan i lillhjärnan. Denna kärna tar emot input från proprioceptiva system i hela kroppen, främst via spinocerebellära banor, och förmedlar en uppdaterad bild av kroppens ställning och muskeltonus. Genom denna koppling får VNC integrerad information som kombinerar balans, rörelse och kroppsläge – vilket gör justeringarna i muskeltonus mer precisa och koordinerade.
Vestibulospinala banan delas in i två huvudsakliga delar, beroende på ursprung i det vestibulära nukleära komplexet (VNC):
LVST löper ipsilateralt från den laterala vestibulära kärnan, ned genom hela ryggmärgen via den ventromediala delen av den vita substansen. Den synapsar till interneuron och α-motorneuron i det anteriöra grå hornet. Den är särskilt viktig för aktivering av extensorer i ben och bål och spelar en central roll för att upprätthålla upprätt kroppshållning och balans.
MVST projicerar bilateralt från de mediala kärnorna och sträcker sig främst till cervikala och övre torakala ryggmärgssegment. Den löper via fasciculus longitudinalis medialis (MLF). Denna bana styr posturala justeringar i nack- och huvudmuskulatur och är viktig för koordination mellan huvud- och ögonrörelser.
Nucleus ruber, eller den röda kärnan, belägen i mitthjärnan, är en viktig modulär struktur som kan påverka aktiviteten i den vestibulospinala banan. Via sina kopplingar till cerebellum, motorcortex och ryggmärgen påverkar nucleus ruber koordination och finjustering av posturala reflexer.
Nucleus ruber är särskilt kopplad till rubrospinala banan, som delvis fungerar som antagonist till vestibulospinala banan genom att främja flexormuskulatur i överkroppen, i kontrast till vestibulospinala banans stimulering av extensormuskler. På så vis uppnås en balans mellan olika muskelgrupper, vilket finjusterar kroppens hållning och stabilitet.