| Källa | Väg till målorgan | Målorgan | Detaljerad beskrivning av funktion |
|---|---|---|---|
| Cochleära gangliet (ganglion spirale) | Genom meatus acusticus internus via cochlearisnerven | Cochlea (hörselsnäckan) | Registrerar ljudvibrationer genom hårceller i basilarmembranet, omvandlar dem till elektriska signaler som tolkas som hörsel i hjärnbarken via cochleariskärnor i hjärnstammen. |
| Vestibulära gangliet (Scarpa's ganglion) | Genom meatus acusticus internus via vestibularisnerven | Båggångar, utriculus och sacculus | Registrerar huvudets rörelser och position genom hårceller som svarar på endolymfens rörelse. Skickar balansinformation till hjärnstammen och cerebellum för postural kontroll och ögonrörelser. |
Innerörat är en komplex struktur som ligger djupt i tinningbenet och ansvarar för både hörsel och balans. Det är uppdelat i två huvuddelar: cochlea, som hanterar hörseln, och vestibulära apparatens delar, inklusive båggångarna, utriculus och sacculus, som hanterar balans. Dessa strukturer är fyllda med endolymfa och omgivna av perilymfa, två vätskor som spelar en central roll i mekanotransduktionen av ljudvågor och huvudrörelser.
Ljudvågor leds genom ytterörat och mellanörat innan de omvandlas till nervsignaler i cochlea. Rörelse av vätskan i cochlea påverkar hårceller i basilarmembranet, vilket resulterar i signaler som skickas till hjärnan via den cochleära delen av kranialnerv VIII. Balansorganen registrerar accelerationer och rörelser i olika riktningar genom att hårceller i båggångarna och otolitorganen stimuleras av vätskerörelser, och denna information förs vidare via den vestibulära delen av samma nerv.
CN VIII är en ren sensorisk kranialnerv som ansvarar för hörsel och balans. Den består av två huvudgrenar: nervus cochlearis (hörselnerven) och nervus vestibularis (balansnerven).
När ljudvågor träffar trumhinnan sätts den i vibration, vilket överförs via hörselbenen till det ovala fönstret i innerörat. Rörelser i endolymfan i cochlea rubbar hårcellerna, vilket aktiverar sensoriska fibrer. Signaler går till spiral ganglion och därefter via den cochleära grenen av CN VIII genom meatus acusticus internus tillsammans med CN VII in i hjärnan.
Inne i hjärnstammen projicerar dessa signaler till tre olika cochleära kärnor: dorsala cochleära kärnan, anteriöra ventrala och posteriöra ventrala cochleära kärnan.
Innehåller principalceller och stellatceller. Deras axoner korsar kontralateralt som dorsal akustisk striae till laterala leminiscus nukleus.
Har bläckfiskceller vars axoner korsar kontralateralt via mellan akustisk striae. Vissa synapsar på laterala leminiscus nukleus, andra fortsätter förbi.
Innehåller sfäriska och globulära buskiga celler samt stellata celler. Deras axoner går bilateralt till superiöra olivära kärnor via ventral akustisk striae.
Alla tre striae fortsätter i den laterala leminiscusbanan till inferiör colliculus, där det finns bilateral korskommunikation. Härifrån går signaler till thalamus, till den mediala geniculata nukleus, vidare genom intern kapsel och korona radiata till temporalloben och primära auditiva barken.
Delas upp i medial och lateral del. Den mediala delen analyserar tidsskillnader i ljud mellan öronen och används för lokalisering av ljudkällor. Den laterala analyserar ljudintensitet och kan återkoppla med acetylkolin till hårceller i innerörat för att skydda hörseln från starka ljud.
CN V innerverar m. tensor tympani, som spänner trumhinnan genom att påverka hammaren. CN VII innerverar m. stapedius, som dämpar vibrationer i stigbygeln. Dessa muskler hjälper till att reglera ljudöverföring till innerörat och skydda det mot skadliga ljud.
Balanssignaler startar i hårceller i båggångarna, utriculus och sacculus. Dessa aktiverar vestibulära gangliet och signalen går via vestibularisnerven tillsammans med CN VII och cochlearis genom meatus acusticus internus till vestibulära kärnorna i medulla.
Från den mediala och laterala delen av vestibulär nukleus går signaler via den ventrala vita kolumnen till det ipsilaterala anteriora grå hornet i ryggmärgen. Därifrån styrs posturala muskler som hjälper till att motverka gravitation och upprätthålla balans.
Fibrer från vestibulär nukleus passerar via de inferiöra cerebellära pedunklarna till flocculonodulära loben och fastigiala kärnan i cerebellum. Dessa kärnor återkopplar till vestibulär nukleus för finjustering av balans och koordination.
Fibrer från den mediala delen av vestibulär nukleus korsar till motsatt sida och kopplar till CN VI, som i sin tur korsar kontralateralt och via medial longitudinell fasciculus stimulerar CN III och CN IV. Detta styr koordinerade ögonrörelser vid huvudrörelse. CN VI aktiveras också av paramedian pontin retikulär formation.
Från vestibulär nukleus går signaler ipsilateralt till thalamus, till ventral posteriör medial kärna. Därifrån går projektioner via intern kapsel och korona radiata till postcentrala gyrus (lateralt), insulär cortex samt temporoparietala övergångszonen. Detta ger upphov till medveten upplevelse av kroppens position och rörelse.