| Källor | Väg till målorgan | Målorgan | Detaljerad beskrivning av effekt |
|---|---|---|---|
| Motoriska facialiskärnan (SVE) | Axoner går dorsalt och medialt, bildar facial colliculus över abducenskärnan, vänder och går ventralt ut genom meatus acusticus internus | Mimiska muskler, stapedius, posterior digastricus, stylohyoideus | Kontrollerar ansiktsmimik, dämpar ljud genom stapediusreflexen, och hjälper till vid sväljning och käkrörelser |
| Superiör salivatorisk kärna (GVE) | Lämnar hjärnstammen via meatus acusticus internus, vidare i chorda tympani och n. petrosus major | Spottkörtlar (submandibularis, sublingualis), tårkörtel, näs- och gomkörtlar | Reglerar saliv- och tårproduktion samt slemsekretion i näshåla och gom |
| Nucleus tractus solitarius (NTS) – rostral del (SVA) | Smakfibrer från tungans främre 2/3 via chorda tympani → geniculate ganglion → NTS | Sensoriska cortex (via thalamus) | Bearbetar smakimpulser från tungans främre del |
| Nucleus tractus solitarius (NTS) – caudal del (GVA) | Visceral afferens från mjuka gommen och farynx via facialis till NTS | Autonoma centra i hjärnstammen | Reflexreglering av autonoma funktioner, t.ex. salivsekretion och sväljreflex |
| Spinala trigeminuskärnan (GSA) | Sensoriska fibrer från yttre hörselgång och öronmussla → geniculate ganglion → spinala trigeminuskärnan | Somatosensoriska cortex | Förmedlar känsel från delar av örat och yttre hörselgången |
| Dubbelinnervation från cortex (DNV) | Övre ansiktsmuskulatur får bilateral innervation, nedre del endast kontralateral | Övre och nedre ansiktsmuskler | Vid central skada (t.ex. stroke) bevaras övre ansiktsmimik medan nedre påverkas på motsatt sida |
En aurikulär gren från facialisnerven innerverar huden på ytterörat, hörselgången, trumhinnan och den laterala delen av innerörats hålighet. Dessa somatiska sensoriska (GSA) fibrer passerar genom meatus acusticus internus till geniculatum-gangliet och vidare till spinala trigeminuskärnan via CN V:s bana.
GVA-fibrer från mjuka gommen går genom meatus acusticus internus och når antingen den dorsala vaguskärnan (DNV) eller nucleus tractus solitarius (NTS). Informationen gäller i huvudsak slemhinneförnimmelser.
De främre två tredjedelarna av tungan innehåller smaklökar som innerveras av SVA-fibrer. Signalen går via chorda tympani, som först löper tillsammans med lingualnerven. Den passerar petrotympaniska klyftan, genom den främre och sedan bakre väggen av innerörats hålighet, upp längs facialiskanalen, in genom meatus acusticus internus och når nucleus tractus solitarius (NTS). Signalen passerar geniculatum-gangliet utan att kopplas om där.
GVE-fibrer som styr submandibulära och sublinguala salivkörtlar kommer från superiöra salivatoriska kärnan. De löper genom meatus acusticus internus, upp i facialiskanalen, genom innerörats väggar, och ut via chorda tympani. Fibrerna synapsar i submandibulära gangliet, varefter postganglionära fibrer följer lingualnerven bak till respektive körtel.
GVE-fibrer från större petrosalnerven avviker efter meatus acusticus internus och går upp via hiatus i temporalbenet, ned genom foramen lacerum och in i canalis pterygoideus där de förenas med djupa petrosalnerven. Tillsammans når de pterygopalatina gangliet i fossa pterygopalatina. Postganglionära fibrer fortsätter till lakrimala körteln via zygomaticus- och lacrimalisgrenar samt till näs- och gomkörtlar via mindre nerver från gangliet.
Motoriska fibrer från facialisnervens motoriska kärna går ut genom meatus acusticus internus och passerar genom facialiskanalen i innerörats hålighet. Efter att ha passerat geniculatum-gangliet, där inga motorfibrer synapsar, grenar de sig i följande fem stora perifera grenar: temporalis, zygomaticus, buccalis, marginal mandibularis och cervicalis. Dessa innerverar mimisk muskulatur samt stapedius, stylohyoideus och posterior digastricus.
| Nervfiber | Gren | Muskel | Muskelns funktion |
|---|---|---|---|
| SVE (motoriska fibrer från CN VII) | Temporalisgren | Frontalis | Lyfter ögonbrynen och rynkar pannan |
| Zygomaticusgren | Orbicularis oculi | Stänger ögonlocken, viktig för blinkreflex | |
| Zygomaticus major | Lyfter mungiporna vid leende | ||
| Buccalisgren | Buccinator | Pressar kinden mot tänderna, viktig vid tuggning | |
| Orbicularis oris | Sluter och formar läpparna (t.ex. vid vissling) | ||
| SVE (via särskilda grenar av CN VII) | Cervical gren | Stylohyoideus | Lyfter tungbenet vid sväljning |
| Posterior digastricus | Hjälper till att öppna käken och lyfta tungbenet | ||
| SVE (gren till mellanörat) | Nervus stapedius | Stapedius | Dämpar vibrationer i stigbygeln; skyddar innerörat från höga ljud (skada → hyperakusi) |
Skador på facialisnerven kan orsaka en rad symtom beroende på vilka fibrer som påverkas: