Kranialnerverna I till XII utgår direkt från hjärnan eller hjärnstammen till skillnad från spinalnerverna som utgår från ryggmärgen. De har varierande funktioner som kan vara sensoriska, motoriska eller både och. Vissa nerver är strikt specialiserade för sinnesintryck, som lukt, syn och hörsel, medan andra styr viljemässig motorik eller autonoma funktioner. Varje nerv har sina specifika kärnor i hjärnstammen eller ovanför, och dessa är topografiskt organiserade efter funktionell princip. Sensoriska kärnor ligger generellt dorsalt och motoriska ventralt. Nerverna passerar genom särskilda hålrum i skallbasen. Flera nerver delar på funktioner eller samarbetar i plexa. En viktig distinktion är att vissa kranialnerver innehåller särskilda fiberkvaliteter som bara förekommer i kraniet, som smak (SVA) eller branchiomotorik (SVE). De flesta nerverna är bilateralt innerverade från hjärnbarken, vilket ger redundans vid skada. Trots dessa gemensamma drag är varje nerv unik i sin anatomiska förlopp och funktionella uppgift.
| Nummer | Namn på latin | Typer | Berörda organ | Allmäna funktioner |
|---|---|---|---|---|
| I | Nervus olfactorius | SVA | Näsans luktepitel | Förmedlar luktinformation till hjärnan |
| II | Nervus opticus | SSA | Näthinnan | Synintryck från ögat till hjärnan |
| III | Nervus oculomotorius | GSE, GVE | Ögonmuskler, pupill och ciliarmuskel | Styr ögonrörelser, pupillstorlek och ackommodation |
| IV | Nervus trochlearis | GSE | M. superior obliquus | Ögonrörelser, särskilt nedåt och lateralt |
| V | Nervus trigeminus | GSA, SVE | Ansikte, tänder, munhåla, tuggmuskler | Ansiktets känsel och tuggmotorik |
| VI | Nervus abducens | GSE | M. rectus lateralis | Abduktion av ögat (rörelse utåt) |
| VII | Nervus facialis | SVE, GVE, SVA, GSA | Ansiktsmuskler, spottkörtlar, smaklökar, hud | Ansiktsmotorik, tår- och spottsekretion, smak |
| VIII | Nervus vestibulocochlearis | SSA | Inneröra: balans- och hörselorgan | Balans och hörsel |
| IX | Nervus glossopharyngeus | SVE, GVE, GVA, GSA, SVA | Svalg, parotiskörtel, bakre tunga, mellanöra | Smak, svalgmotorik, salivsekretion, känsel |
| X | Nervus vagus | SVE, GVE, GVA, GSA, SVA | Svalg, larynx, thorakala och abdominala organ | Motorik och sensorik i svalg och larynx, autonoma funktioner |
| XI | Nervus accessorius | SVE | Sternocleidomastoideus och trapezius | Motorik i nacke och axlar |
| XII | Nervus hypoglossus | GSE | Tungans muskler | Tungmotorik och tal |
Dessa tre nerver passerar tillsammans genom jugulärforamen och har nära anatomiska och funktionella kopplingar, särskilt i bildandet av det faryngiala plexat som styr svalg- och rörlighetsfunktioner.
Nervus trigeminus (CN V) förmedlar känsel i ansiktet medan nervus facialis (CN VII) ansvarar för ansiktsmotorik och smak från främre två tredjedelar av tungan. Dessa samarbetar för att samordna sensoriska och motoriska funktioner i ansiktet.
Dessa kranialnerver innerverar ögonmuskler och arbetar tillsammans för att kontrollera ögonens rörelser och fokusering.
Nervus hypoglossus (CN XII) har funktionell samverkan med vissa cervikala spinalnerver som bidrar till motorik i tungans muskler och muskler som hjälper vid sväljning.
Både nervus facialis och glossopharyngeus bidrar med parasympatiska fibrer till olika ganglier som styr spottkörtlar och andra sekretoriska funktioner i huvudet.
| Typ | Förkortning | Exempel | Kategori |
|---|---|---|---|
| Somatisk motorik | GSE | CN III (ögonmuskler), CN XII (tungmuskler) | Motorisk |
| Visceral motorik (autonom) | GVE | CN VII (spottkörtlar), CN X (hjärta, tarmar) | Motorisk |
| Gälbågsmotorik | SVE | CN V (tuggmuskler), CN VII (ansiktsmuskler), CN X (svalg) | Motorisk |
| Somatisk sensorik | GSA | CN V (ansikte), CN VII (ytteröra) | Sensorisk |
| Visceral sensorik | GVA | CN IX (baroreceptorer), CN X (inälvor) | Sensorisk |
| Specialsensorik | SSA | CN II (syn), CN VIII (hörsel, balans) | Sensorisk |
| Specialsensorik (visceral) | SVA | CN I (lukt), CN VII, IX, X (smak) | Sensorisk |