Thalamus Ă€r en central struktur i diencephalon, belĂ€gen mellan hjĂ€rnstammen och storhjĂ€rnshemisfĂ€rerna. Den grĂ€nsar medialt till den tredje ventrikeln och inferiort till hypothalamus. Ăvriga delar av diencephalon inkluderar hypothalamus, subthalamus och epithalamus, som i sin tur innehĂ„ller tallkottkörteln (corpus pineale), habenula och comissura posterior.
Thalamus fungerar som en relÀstation för nÀstan all sensorisk information (förutom lukt) pÄ vÀg till hjÀrnbarken. Signaler bearbetas och sorteras i olika kÀrnor och skickas vidare till specifika kortikala omrÄden. Den har Àven förbindelser till motoriska, limbiska och associativa delar av hjÀrnan, vilket gör den central för perception, rörelse och kognition.
Thalamus delas funktionellt in i olika kÀrnomrÄden som avgrÀnsas av den interna medullÀra lamina, ett Y-format band av vit substans som löper genom thalamus och delar den i tre huvuddelar: anteriora, mediala och laterala kÀrnomrÄden.
De anteriora kÀrnorna Àr kopplade till limbiska systemet och spelar en viktig roll i minne och emotion. De mediala kÀrnorna, sÀrskilt den dorsomediala kÀrnan, Àr involverade i kognitiva funktioner och har starka kopplingar till prefrontala cortex. De laterala kÀrnorna Àr funktionellt olika: de ventrala kÀrnorna (till exempel VPL, VPM, VL, VA) hanterar sensorisk och motorisk information, medan de dorsala laterala kÀrnorna (till exempel pulvinar) har en roll i sensorisk integration och uppmÀrksamhet.
Dessutom finns intralaminÀra kÀrnor i den inre medullÀra lamina, vilka Àr involverade i vakenhet och smÀrtbearbetning, samt retikulÀra kÀrnan som ligger lateralt om thalamus och modulerar aktivitet i övriga thalamiska kÀrnor.
| Zon | Nucleus | Tar emot signaler frÄn | Skickar signaler till | Funktion |
|---|---|---|---|---|
| Anterior | Anterior thalamic nucleus (ATn) | Mamillariska kroppar via mamillo-thalamiska banan | CingulÀra cortex | Del av limbiska systemet, viktig för minne och emotion |
| Medial | Mediodorsala nucleus (MDN) | Prefrontala cortex, amygdala | Prefrontala cortex | Emotion, beslutsfattande, arbetsminne |
| IntralaminÀr | Centromediala nucleus (CMN) | RetikulÀr formation, spinothalamiska banan | Bred projicering till cortex och striatum | Aktivering, uppmÀrksamhet, smÀrtbearbetning |
| Lateral | Lateral geniculate nucleus (LGN) | Retina via tractus opticus | PrimÀr visuell cortex | Visuell signalöverföring |
| Medial geniculate nucleus (MGN) | Inferior colliculus | PrimÀr auditorisk cortex | Auditorisk signalöverföring | |
| Pulvinar | Visuella cortex, superior colliculus | Parietal, temporallob, visuell associationsbark | Sensorisk integration, uppmÀrksamhet | |
| Ventral posterolateral nucleus (VPL) | DCML och spinothalamiska banan (kropp) | PrimÀr somatosensorisk cortex | Kroppslig somatisk kÀnsel | |
| Ventral posteromedial nucleus (VPM) | Trigeminusnerven och smakbanor (ansikte) | PrimÀr somatosensorisk cortex | Ansiktets somatiska kÀnsel och smak | |
| Ventral anterior nucleus (VA) | Basala ganglier, cerebellum | Premotorisk cortex | Motorisk planering | |
| Ventral lateral nucleus (VL) | Basala ganglier, cerebellum | Motorisk cortex | Motorisk koordination och utförande |
Anterior thalamisk nucleus Àr central i Papez krets som Àr viktig för episodiskt minne. Hippocampus Àr förbunden till mamillariska kropparna via fornix. FrÄn mamillariska kropparna gÄr nervförbindelser vidare till anterior thalamisk nucleus som i sin tur skickar signaler till cingulÀra gyrus. DÀrifrÄn gÄr signaler vidare till entorinalbarken, vilken Àr kopplad tillbaka till hippocampus. Denna krets Àr alltsÄ sluten.
Skador pÄ strukturer i denna krets kan bidra till sjukdomstillstÄnd som Alzheimer, Parkinsons sjukdom och Korsakoffs syndrom.
Mediodorsala nucleus Àr viktig för sinnesstÀmning, motivation och drivkraft. Den fÄr signaler frÄn olfaktoriska barken, amygdala och hypothalamus. Dessa signaler integreras och vidarebefordras till prefrontala cortex.
Skador pÄ mediodorsala nucleus kan bidra till Korsakoffs syndrom, som ofta Àr kopplat till tiaminbrist.
Centromediala nucleus fÄr information frÄn lÄngsamma smÀrtbanor, sÀrskilt spinothalamiska banan. SmÀrta aktiverar C-fibrer som transporterar signaler upp lÀngs ryggmÀrgen till CMN. DÀrifrÄn gÄr signalerna vidare till barkomrÄden som inte Àr helt kartlagda.
CMN tros spela en roll i den kÀnslomÀssiga bearbetningen av smÀrta.
I den laterala delen av thalamus ligger flera sensoriska kÀrnor organiserade framifrÄn och bakÄt. Ventral anterior nucleus (VA) ligger mest anteriort, följt av ventral lateral nucleus (VL). Bakom dessa ligger ventral posterolateral nucleus (VPL) och ventral posteromedial nucleus (VPM). LÀngst bak i den laterala delen finns pulvinar nucleus. Lateralt utstickande finns Àven medial geniculate nucleus (MGN) och lateral geniculate nucleus (LGN), som Àr sÀrskilt specialiserade pÄ hörsel respektive syn.
LGN Àr specialiserad pÄ visuell bearbetning. Ljus trÀffar nÀthinnan och signalerna leds via den optiska nerven till LGN. DÀrifrÄn gÄr de vidare till primÀr visuell cortex i occipitalloben.
MGN ansvarar för hörsel. Ljudsignaler frÄn innerörat korsar till motsatt sida och fÀrdas upp genom den laterala lemniscus till inferior colliculus och vidare till MGN. DÀrefter skickas signalerna till primÀr auditorisk cortex i temporalloben.
Pulvinar nucleus tar emot signaler frÄn fyra olika strukturer: MGN, LGN, superior colliculus och inferior colliculus. Den integrerar syn- och hörselintryck och skickar vidare signaler till visuell associationsbark, frÀmst i occipitalloben, dÀr dessa stimuli bearbetas vidare.
VPL fÄr signaler frÄn kroppen via dorsal column medial lemniscus-banan, som förmedlar fin beröring, vibration och proprioception, samt via spinothalamiska banan, som förmedlar smÀrta, temperatur och tryck. VPL skickar information vidare till primÀr somatosensorisk bark i parietalloben.
VPM tar emot signaler frÄn ansiktet via den trigeminothalamiska banan, samt frÄn smaknerverna CN VII, IX och X. Dessa gÄr först till nucleus tractus solitarius (NTS) och dÀrifrÄn via central tegmental tract (CTT) till VPM, som i sin tur skickar signaler till primÀr somatosensorisk bark.
Se artikel om basala ganglier för mer info om motoriska vÀgar.
VA Àr involverad i initiering och planering av rörelse. Motoriska planer frÄn hjÀrnbarken sÀnds till de basala ganglierna och dÀrefter tillbaka till cortex via VA. Detta kan ske antingen direkt, indirekt eller via substantia nigra. PÄ sÄ sÀtt deltar VA i förberedelsen av viljestyrda rörelser.
VL ansvarar för koordination och modulering av motorik. Liksom VA fÄr den signaler frÄn de basala ganglierna. Dessutom tar VL emot proprioceptiv information och balanssignaler frÄn innerörat. Dessa sensoriska signaler bearbetas i cerebellum och sÀnds vidare via dentate nucleus innan de nÄr VL. PÄ detta sÀtt integrerar VL olika motoriska och sensoriska signaler för att finjustera rörelse.