Hypofysens baklob, eller neurohypofysen, Ă€r den bakre delen av hypofysen, en liten endokrin körtel som ligger i sella turcica â en benstruktur i skallbasen. Till skillnad frĂ„n framloben bestĂ„r bakloben inte av hormonproducerande körtelvĂ€vnad, utan Ă€r en förlĂ€ngning av hypothalamus och bestĂ„r huvudsakligen av nervvĂ€vnad.
De hormonproducerande cellerna finns inte i sjĂ€lva neurohypofysen, utan i specifika nuclei i hypothalamus â framför allt nucleus supraopticus och nucleus paraventricularis. Axoner frĂ„n dessa neuron strĂ€cker sig ner genom infundibulum (hypofysstjĂ€lken) till bakloben, dĂ€r deras hormoninnehĂ„ll lagras och frisĂ€tts i blodet vid behov.
Hypofysens baklob fungerar som ett lagrings- och frisÀttningsorgan för tvÄ viktiga hormoner: oxytocin och vasopressin (Àven kallat antidiuretiskt hormon eller ADH).
Dessa hormoner frisÀtts som svar pÄ elektrisk aktivitet i de hypothalamiska neuronens axoner, vilket gör neurohypofysen till en unik struktur som integrerar nervsystemet och endokrina systemet.
Antidiuretiskt hormon (ADH), Àven kallat vasopressin, Àr ett peptidhormon som syntetiseras i nucleus supraopticus och nucleus paraventricularis i hypothalamus. Hormonet transporteras ned via axon till hypofysens baklob dÀr det lagras och frisÀtts i blodet.
ADH spelar en avgörande roll i homeostasen av kroppsvÀtskor. Det verkar huvudsakligen pÄ njurarnas samlingsrör, dÀr det ökar Äterupptaget av vatten till blodet genom att införa aquaporiner i cellmembranen. Detta minskar urinvolymen och koncentrerar urinen.
FrisĂ€ttning av ADH regleras primĂ€rt av osmoreceptorer i hypothalamus och av baroreceptorer i blodkĂ€rlen. Ăkad plasmaosmolalitet och minskad blodvolym Ă€r kraftfulla stimulanser för frisĂ€ttning.
| Steg | Vad | Var | Stimuleras av (Hög nivÄ) | HÀmmas av (LÄg nivÄ) | Förklaring |
| 1 | Genuttryck & syntes av pre-pro-vasopressin | Nucleus supraopticus och nucleus paraventricularis, hypothalamus | Hög plasmaosmolalitet, Angiotensin II | Etanol, LÄg osmolalitet | Transkription av AVP-genen i neuron leder till syntes av pre-pro-vasopressin i rER. Klyvs i Golgi till pro-vasopressin och paketeras i neurosekretoriska vesiklar tillsammans med neurofysin II. |
| 2 | Axonal transport till hypofysens baklob | Axoner via hypotalamo-hypofysiala banan till neurohypofysen | - | - | Vesiklar med prohormon transporteras lÀngs mikrotubuli via kinesinmotorer. Under fÀrden klyvs pro-vasopressin till aktivt ADH, neurofysin II och copeptin. |
| 3 | Lagring i terminala vesiklar | Axonterminaler i hypofysens baklob | - | - | ADH lagras i vesiklar tills neuronets membran depolariseras av signaler frÄn osmo- eller baroreceptorer. |
| 4 | FrisĂ€ttning via exocytos | Neurohypofysens axonterminaler | Hög osmolalitet, LĂ„gt blodtryck | Normal vĂ€tskehomeostas (negativ Ă„terkoppling) | Depolarisering öppnar Ca2+-kanaler â inflöde av kalcium â vesikelfusion via SNARE-proteiner â ADH frisĂ€tts till kapillĂ€rer i bakloben. |
| 5 | Transport i blodet | Systemcirkulationen | - | - | ADH cirkulerar fritt i plasma (kort halveringstid, ca 15 min), binder till V2-receptorer i njurens samlingsrör. |
| 6 | Signaltransduktion i njurceller | Principalceller i samlingsrören | ADH-bindning till V2-receptor | Ingen ADH nĂ€rvaro | ADH binder Gs-kopplad receptor â aktiverar adenylatcyklas â â cAMP â aktiverar PKA â fosforylerar vesiklar med aquaporin-2. |
| 7 | Aquaporin-insertion & vattenresorption | Njurens samlingsrör | Hög cAMP & PKA-aktivitet | PKA-inhibitorer, AVP-brist | AQP2-vesiklar smĂ€lter samman med apikalcellmembran â vatten diffunderar in i cellen â vidare till interstitium via AQP3 och AQP4 â Ă„terupptag till blodet. |
| 8 | Systemeffekter | Cirkulation & osmoreglering | Effektiv ADH-verkan | Diabetes insipidus (central eller nefrogen) | Ăkad vattenresorption â minskad urinvolym, ökad blodvolym, normaliserad osmolalitet och blodtryck. Negativ Ă„terkoppling pĂ„ ADH-frisĂ€ttning. |
Oxytocin Àr ett neuropeptidhormon med centrala funktioner inom bÄde reproduktion och socialt beteende. Det syntetiseras i hypotalamus och frisÀtts via neurohypofysen (hypofysens baklob). Hormonets mest vÀlkÀnda roller Àr att inducera uteruskontraktioner vid förlossning samt att frÀmja mjölkutdrivning vid amning.
Förutom dess perifera funktioner Àr oxytocin Àven involverat i centrala nervsystemet dÀr det pÄverkar social anknytning, tillit och empati. Detta sker genom verkan pÄ specifika hjÀrnregioner som amygdala och nucleus accumbens. Produktionen sker framför allt i nucleus paraventricularis och i viss mÄn i nucleus supraopticus i hypothalamus. DÀrifrÄn transporteras oxytocin via axoner till bakloben, dÀr det lagras i vesiklar tills stimuli utlöser frisÀttning.
FrisĂ€ttningen styrs av ett neuroendokrint reflextillstĂ„nd â det innebĂ€r att sensoriska signaler, t.ex. frĂ„n barnets sugning pĂ„ bröstvĂ„rtan eller strĂ€ckning av livmoderhalsen, omvandlas till elektrisk aktivitet som leder till hormonell frisĂ€ttning. Det Ă€r ett klassiskt exempel pĂ„ positiv Ă„terkoppling i hormonell reglering.
| Steg | Vad | Var | Stimuleras av (Hög nivÄ) | HÀmmas av (LÄg nivÄ) | Förklaring |
| 1 | Syntes av pre-pro-oxytocin | Nucleus paraventricularis & nucleus supraopticus, hypothalamus | Sensoriska stimuli (t.ex. strÀckning av cervix, stimulering av bröstvÄrta) | Stress, opioidaktivitet | Oxytocin produceras som pre-pro-hormon, klyvs till pro-oxytocin i Golgi och transporteras i vesiklar tillsammans med neurofysin I. |
| 2 | Axonal transport | Via hypotalamo-hypofysiala banan till neurohypofysen | - | - | Transport i mikrotubuli sker med hjÀlp av kinesin-motorproteiner. Pro-hormon klyvs till aktivt oxytocin. |
| 3 | Lagring i terminala vesiklar | Baklobens axonterminaler | - | - | Oxytocin lagras i vesiklar i vÀntan pÄ stimuli som leder till membranpotentialförÀndringar. |
| 4 | Exocytos och frisÀttning | Neurohypofysen | StrÀckning av livmoderhals, barnets sugreflex vid bröstet | Alkohol, stress | Kalciuminflöde vid depolarisation leder till vesikelfusion och frisÀttning av oxytocin till blodet. |
| 5 | Transport i blodet | Systemcirkulation | - | - | Oxytocin cirkulerar fritt (kort halveringstid) och binder till G-proteinkopplade oxytocinreceptorer i mÄlvÀvnader. |
| 6 | Effekt i mĂ„lorgan | Livmoder, bröstkörtlar (myoepiteliala celler) | Oxytocin nĂ€rvaro | Oxytocinreceptorblockad | Oxytocin aktiverar Gq-receptorer â fosfolipas C â â IPâ â Ca2+-frisĂ€ttning frĂ„n ER â kontraktion av glatt muskulatur i uterus eller mjölkexpulsion i bröstkörtlar. |
| 7 | à terkoppling | CNS via afferenta banor | Sensorisk förstÀrkning | Avslutat stimulus | Oxytocin förstÀrker sina egna stimuli genom positiv Äterkoppling, sÀrskilt under förlossning dÀr ökade uteruskontraktioner stimulerar fortsatt frisÀttning. |