| Organ |
Hormon |
Typ |
Producerande cell (inkl. kärna om hypotalamus) |
Stimuleras av |
Inhiberas av |
Del av axel |
Målorgan |
Beskrivning av funktion |
| 1. Hypotalamus |
TRH |
Peptid |
Neurosekretoriska celler i paraventricular nucleus |
Låga T3/T4 |
Negativ återkoppling från T3/T4 |
HPT-axel |
Framlob i hypofys |
Stimulerar utsöndring av TSH, vilket i sin tur aktiverar sköldkörteln för att producera ämnesomsättningsreglerande hormon. Detta reglerar basalmetabolism och påverkar hjärnans utveckling, temperaturreglering samt syre- och energibalans. |
| CRH |
Peptid |
Neurosekretoriska celler i paraventricular nucleus |
Stress, dygnsrytm |
Kortisol via negativ återkoppling |
HPA-axel |
Framlob i hypofys |
Initierar kroppens svar på stress genom att stimulera ACTH-frisättning från hypofysen, vilket ökar kortisolproduktionen i binjurarna. Kortisol bidrar till energimobilisering, immunreglering och upprätthållande av blodtryck vid akut påfrestning. |
| GHRH |
Peptid |
Neurosekretoriska celler i nucleus arcuatus |
Sömn, hypoglykemi, träning |
Somatostatin, IGF-1 |
HPS-axel |
Framlob i hypofys |
Stimulerar frisättning av tillväxthormon (GH), som verkar anabolt i nästan alla vävnader genom direkt verkan och indirekt via IGF-1. Viktigt för längdtillväxt, muskeltillväxt, metabolismreglering och reparation. |
| GnRH |
Peptid |
Neurosekretoriska celler i hypothalamus, nucleus arcuatus |
Sexuella stimuli, pubertet |
Negativ återkoppling från könshormoner (östrogen, testosteron) |
HPG-axel |
Hypofysen, gonader |
GnRH (Gonadotropin-releasing hormone) styr frisättningen av LH och FSH från hypofysen, vilket reglerar könshormonproduktionen i gonaderna (testiklar och äggstockar). Hormonet är centralt för könsutveckling och reproduktion. |
| 2. Hypofysens framlob |
TSH (Thyreoideastimulerande hormon) |
Peptid |
Tyrotropa celler |
TRH från hypotalamus |
T3/T4 via negativ återkoppling |
HPT-axel |
Sköldkörteln |
Stimulerar sköldkörteln att producera och frisätta tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3), vilka reglerar metabolism, nervsystemets utveckling, och påverkar nästan alla kroppens cellers funktion. |
| ACTH (Adrenokortikotropt hormon) |
Peptid |
Kortikotropa celler |
CRH från hypotalamus |
Kortisol via negativ återkoppling |
HPA-axel |
Binjurebarken |
Stimulerar binjurebarkens zona fasciculata att producera kortisol. Kortisol ökar blodsockret, hämmar immunförsvaret, och hjälper kroppen anpassa sig till stress. |
| GH (Tillväxthormon) |
Peptid |
Somatotropa celler |
GHRH från hypotalamus |
Somatostatin, IGF-1 |
HPS-axel |
Lever, muskler, skelett |
Stimulerar tillväxt i kroppsvävnader, särskilt skelett och muskler. Påverkar även ämnesomsättningen genom att öka lipolys och proteinsyntes samt minska glukosupptag. |
| Prolaktin |
Peptid |
Laktotrofer |
TRH från hypotalamus, ammning, östrogen |
Somatostatin, Dopamin |
HPA-axel |
Bröstkörtlar |
Prolaktin stimulerar mjölkproduktion i bröstkörtlarna och hämmar ägglossning under amning. Det påverkar även immunsystemet och metabolism. Regleras av dopamin från hypothalamus. |
| 3. Hypofysens baklob |
ADH (Antidiuretiskt hormon, även kallat vasopressin) |
Peptid |
Produceras av neuron i supraoptiska kärnan (hypotalamus), frisätts från bakloben |
Ökad plasmaosmolalitet, låg blodvolym |
Låg osmolalitet, alkohol |
Neuroendokrin reglering |
Njurarnas samlingsrör |
ADH ökar vattenresorptionen i njurarna genom att sätta in aquaporinkanaler i samlingsrören, vilket koncentrerar urinen och återställer blodets osmolalitet och volym. Även vasokonstriktorisk effekt vid höga nivåer. |
| Oxytocin |
Peptid |
Produceras av neuron i paraventricular nucleus (hypotalamus), frisätts från bakloben |
Sensorisk stimulering från bröstvårta eller cervix |
Stress, opioider |
Neuroendokrin reglering |
Bröstkörtlar, uterus |
Oxytocin främjar mjölkutdrivningsreflexen vid amning samt stimulerar uteruskontraktioner vid förlossning. Det har även roller i social anknytning, förtroende och emotionell närhet. |
| 4. Sköldkörteln |
T3 (Trijodtyronin) & T4 (Tyroxin) |
Aminoderivat (från tyrosin) |
Follikelceller |
TSH från hypofysens framlob |
Negativ återkoppling till hypotalamus och hypofys |
HPT-axel |
Alla celler i kroppen |
Reglerar basalmetabolism, syreförbrukning, värmeproduktion, samt utveckling av centrala nervsystemet och tillväxt. T3 är den mer aktiva formen och utövar sin effekt genom att påverka genuttryck. |
| Kalcitonin |
Peptid |
C-celler (parafollikulära celler) |
Hög kalciumhalt i blodet |
Låg kalciumhalt i blodet |
|
Skelett (osteoklaster), njurar |
Minskar kalciumnivåerna i blodet genom att hämma osteoklasternas benresorption och öka kalciumutsöndring via njurarna. Viktigast under tillväxt och graviditet, mindre roll hos vuxna. |
| 5. Bisköldkörtlarna |
PTH (Paratyreoideahormon) |
Peptid |
Huvudceller (chief cells) |
Låg kalciumhalt i blodet |
Hög kalciumhalt i blodet, kalcitriol |
PTH-Ca2 |
Skelett, njurar, indirekt tarm |
PTH höjer blodets kalciumkoncentration genom att stimulera osteoklaster att bryta ned benvävnad, öka kalciumresorption i njurarna samt indirekt öka upptaget i tarmen genom att stimulera kalcitriolsyntes. Viktigt för kalciumbalans och neuromuskulär funktion. |
| 6. Binjurarna |
Aldosteron |
Steroidhormon |
Zona glomerulosa (binjurebarken) |
Angiotensin II, hög K⁺ i plasma |
Hög Na⁺, låg K⁺ |
RAAS |
Distala tubuli och samlingsrör i njurarna |
Aldosteron reglerar elektrolytbalans genom att öka natriumresorption och kaliumutsöndring i njurarna. Det hjälper till att upprätthålla blodtryck och blodvolym genom vattenretention via osmotisk verkan. |
| Cortisol |
Steroidhormon |
Zona fasciculata (binjurebarken) |
ACTH från hypofysen |
Negativ återkoppling från kortisol |
HPA-axel |
Lever, muskler, fettväv, immunsystem |
Cortisol är ett stresshormon som ökar glukosproduktion, fett- och proteinmetabolism, och har immunsuppressiva effekter. Det påverkar också blodtryck, humör och kognitiv funktion under långvarig stress. |
| Androgener (DHEA m.fl.) |
Steroidhormon |
Zona reticularis (binjurebarken) |
ACTH |
Negativ återkoppling, dock svag |
Delvis HPA-axel |
Könsorgan, sekundära könskarakteristika |
Producerar svaga androgener som kan konverteras till testosteron eller östrogener i perifera vävnader. Viktigt för libido, sekundära könskarakteristika och pubertet, särskilt hos kvinnor. |
| Epinefrin (adrenalin) |
Aminoderivat (katekolaminer) |
Kromaffina celler (binjuremärgen) |
Sympatikusaktivering (ACh) |
Parasympatikus, brist på stimulans |
Sympatoadrenal system |
Hjärta, kärl, lever, muskler, fettväv |
Epinefrin medierar kamp-eller-flykt-respons: ökar hjärtfrekvens, blodtryck, glukosfrisättning och blodflöde till muskler. Frisätts snabbt vid stress som ett komplement till långsammare kortisolverkan. |
| Norepinefrin (noradrenalin) |
Aminoderivat (katekolaminer) |
Kromaffina celler (binjuremärgen) |
Sympatikusaktivering (ACh) |
Parasympatikus, brist på stimulans |
Sympatoadrenal system |
Hjärta, kärl, lever, muskler, fettväv |
Norepinefrin fungerar likt epinefrin men har en mer långsam och tonisk verkan. Det är främst involverat i att upprätthålla blodtrycket och reglera blodflödet under vila och stress. Det kan också främja vakenhet och fokus. |
| 7. Bukspottkörteln (Pankreas) |
Insulin |
Peptid |
Beta-celler i Langerhans öar |
Hög blodsocker (glukos) |
Låg blodsocker |
|
Levern, muskler, fettväv |
Insulin sänker blodsockernivåerna genom att stimulera upptaget av glukos i cellerna och lagring som glykogen i lever och muskler. Det hjälper även till att hämma fettresorption och främjar proteinsyntes. |
| Glukagon |
Peptid |
Alfa-celler i Langerhans öar |
Låg blodsocker |
Hög blodsocker |
|
Levern, fettväv |
Glukagon höjer blodsockernivåerna genom att stimulera glykogenolys och glukoneogenes i levern. Det ökar även fettnedbrytning i fettväv för att frigöra energi i form av fettsyror. |
| 8. Äggstockarna |
Östrogen |
Steroidhormon |
Granulosaceller i folliklarna |
FSH från hypofysens framlob |
Negativ återkoppling från östrogen vid hög nivå |
HPG-axel |
Livmoder, bröstkörtlar, ben |
Östrogen är viktigt för utveckling och underhåll av kvinnliga könsegenskaper, reglerar menstruationscykeln och är avgörande för benhälsa. Det stimulerar också vävnadsförändringar i livmodern under menstruationscykeln och graviditet. |
| Progesteron |
Steroidhormon |
Gulkropp (corpus luteum) |
LH från hypofysens framlob |
Negativ återkoppling från progesteron vid hög nivå |
HPG-axel |
Livmoder |
Progesteron förbereder livmodern för graviditet genom att påverka endometriumet (livmoderslemhinnan) och förhindra sammandragningar i livmodern. Det är också nödvändigt för att bibehålla en graviditet. |
| Inhibin |
Peptid |
Granulosaceller, corpus luteum |
Hög nivå av FSH |
Låg nivå av FSH |
HPG-axel |
Hypofys |
Inhibin hämmar frisättningen av FSH från hypofysen, vilket bidrar till att reglera menstruationscykeln och förhindra att för många ägg utvecklas samtidigt. Det fungerar som en negativ återkopplingreglering på hypofysens gonadotropinproduktion. |
| 9. Testiklarna |
Testosteron |
Steroidhormon |
Leydigceller |
LH från hypofysens framlob |
Negativ återkoppling från testosteron |
HPG-axel |
Prostata, muskulatur, könsorgan, ben |
Testosteron är avgörande för utveckling och underhåll av manliga könskarakteristika, inklusive muskelmassa, hårväxt och röstdjup. Det spelar också en nyckelroll i spermieproduktion och libido. |
| Inhibin |
Peptid |
Sertoliceller |
Hög FSH-nivå |
Negativ återkoppling från inhibin |
HPG-axel |
Hypofys |
Inhibin hämmar frisättningen av FSH från hypofysen, vilket reglerar spermatogenesen och balanserar produktionen av spermier. Det hjälper till att förhindra överdriven spermieproduktion. |
| Estradiol |
Steroidhormon |
Sertoliceller |
FSH från hypofysen |
Testosteron (indirekt via aromatas) |
HPG-axel |
Ben, hjärta, könsorgan |
Estradiol, en form av östrogen, spelar en roll i reglering av spermieproduktion och uppbyggnad av benmassa. Det bidrar även till kardiovaskulär hälsa och har en betydelsefull roll i den manliga kroppens hormonella balans. |
| 10. Placenta |
Östrogen |
Steroidhormon |
Syncytiotrofoblaster |
Luteotropin (hCG) från hypofysen |
Negativ återkoppling vid hög östrogennivå |
HPG-axel |
Livmoder |
Östrogen från placenta spelar en avgörande roll i graviditetens fortlöpande, särskilt genom att stödja utvecklingen av livmodern och bröstkörtlarna. Det stimulerar också tillväxten av placentavävnad och förbättrar blodflödet till fostret. |
| Progesteron |
Steroidhormon |
Syncytiotrofoblaster |
Luteotropin (hCG) från hypofysen |
Negativ återkoppling vid hög progesteronnivå |
HPG-axel |
Livmoder |
Progesteron från placenta hjälper till att bibehålla graviditeten genom att förbereda livmodern för embryotillväxt och förhindra sammandragningar. Det upprätthåller också en säker miljö för fostrets utveckling under graviditeten. |
| HCG (Humant Choriongonadotropin) |
Glykoprotein |
Syncytiotrofoblaster |
Kvinnans kropp, efter befruktning |
Negativ återkoppling på hypofysen |
|
Gulkropp (corpus luteum) |
HCG är det hormon som mäts i graviditetstest och fungerar för att bibehålla funktionen av corpus luteum under de första veckorna av graviditeten. Det säkerställer produktionen av progesteron och östrogen för att stödja fostrets utveckling. |
| 11. Lever |
Somatomedin (IGF-1) |
Peptid |
Hepatocyter (leverceller) |
GH (växthormon) från hypofysen |
Negativ återkoppling från IGF-1 |
GH-axel |
Ben, muskler, brosk, fettväv |
Somatomedin (IGF-1) är viktigt för tillväxt och utveckling, särskilt under barndom och pubertet. Det främjar celltillväxt och delning, stimulerar proteinsyntes och har en central roll i ben- och muskeltillväxt. |
| 12. Magtarmkanalen |
Gastrin |
Peptid |
G-celler i magsäckens antrum |
Föda (speciellt proteinrik föda) |
Lågt pH (syra) |
Gastrin-axel |
Magsäck |
Gastrin stimulerar produktionen av magsyra och pepsinogen i magsäcken. Det främjar också magsäckens motorik och hjälper till att förbereda matsmältningssystemet för att bearbeta maten. |
| Sekretin |
Peptid |
S-celler i duodenum (tolvfingertarmen) |
Surt pH i duodenum (från magsyra) |
Högt pH (alkaliskt) |
Sekretin-axel |
Lever, pankreas, magsäck |
Sekretin stimulerar produktionen av bikarbonat i pankreas och gallblåsan för att neutralisera den sura maten som kommer från magsäcken till duodenum. Det minskar också utsöndringen av magsyra och motverkar därmed för mycket syra i tarmen. |
| Cholecystokinin (CCK) |
Peptid |
I-celler i duodenum |
Närvaro av fetter och aminosyror i duodenum |
Inget fett eller aminosyror i duodenum |
|
Gallblåsa, pankreas |
Cholecystokinin stimulerar gallblåsan att frisätta galla och pankreas att frisätta enzymer för att smälta fetter och proteiner. Det hjälper till att optimera matsmältningen av fett och proteiner i tunntarmen. |
| 13. Njurar (Ren) |
Erytropoietin (EPO) |
Peptid |
Interstitiella celler i njurarnas cortex |
Hypoxi (lågt syre i blodet) |
Normalt syre i blodet |
EPO-axel |
Benmärg |
Erytropoietin stimulerar benmärgen att producera fler röda blodkroppar (erytrocyter) för att öka syretransporten i blodet när syrehalten i kroppen är låg. |
| Renin |
Peptid |
Juxtaglomerulära celler i njurens glomeruli |
Lågt blodtryck, låg blodvolym, låg natriumkoncentration |
Högt blodtryck, hög natriumkoncentration |
RAAS |
Binjurebark, blodkärl, njurar |
Renin startar en kedjereaktion som leder till produktionen av angiotensin II, vilket höjer blodtrycket och stimulerar frisättning av aldosteron. Aldosteron bidrar till natriumretention och ökat blodtryck. |
| 14. Hjärta (Cor) |
Atrial natriuretic peptide (ANP) |
Peptid |
Cardiomyocyter i hjärtats förmak |
Högt blodtryck, hög blodvolym |
Lågt blodtryck, låg blodvolym |
ANP-axel |
Njurar, blodkärl, binjurebark |
ANP fungerar som en motreglerande hormon för att minska blodtrycket. Det gör detta genom att öka utsöndringen av natrium i urinen, vilket leder till minskad blodvolym och minskat blodtryck. Det hämmar också produktionen av aldosteron och renin. |
| 15. Tallkottkörteln (Pineal Gland) |
Melatonin |
Indolamin |
Pinealocyter i tallkottkörteln |
Ljus (mörker inhiberar produktionen) |
Ljus (hämning vid exponering) |
|
Cerebrum, hypothalamus |
Melatonin reglerar den cirkadiska rytmen (dygnsrytmen) och hjälper till att synkronisera kroppens biologiska klocka. Det främjar sömn och har även en roll i att reglera årstidsbundna biologiska förändringar. |